Fusk och regelbrott har blivit politiskt
Mer än var fjärde arbetare känner till kollegor som utnyttjas, enligt en rapport från LO. Målaren Richard Bjelkenstrand berättar att utvecklingen med företag som inte följer lagar och regler är en snackis bland kollegorna.
– Vi pratar mycket om hur det kommer påverka våra löner och villkor på sikt.
Richard Bjelkenstrand (vänster) i samtal med Lars Eriksson.
Fusk och regelbrott i arbetslivet har alltid funnits, men nu har frågan blivit politisk.
Arbetslivskriminalitet kan handla om att företag bryter mot arbetsmiljöregler, tar emot bidrag som det inte har rätt till, låter bli att betala skatter och avgifter eller låter människor som inte har arbetstillstånd arbeta i Sverige.
Det kan leda till att människor utnyttjas, att företag inte konkurrerar på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.
Allt fler oseriösa företag
Richard Bjelkenstrand jobbar på Måleriteknik, ett företag i Stockholm med kollektivavtal. I takt med att allt fler oseriösa företag vinner mark på den svenska arbetsmarknaden oroar han och kollegorna sig för den osunda konkurrensen.
– Vårt yrke är inte värt något känns det som. Det finns fler och fler som gör jobbet billigare så visst är vi oroliga för vad det gör med våra löner och villkor om tio år.
Richard Bjelkenstrand är skyddsombud på sin firma och kan vittna om arbetsplatser där till exempel arbetsmiljön inte motsvarar kraven i lagar och regler.
– Man har jobbat åt många dåliga byggherrar, säger han och ger ett exempel där det var många brister och han tog hjälp av Målarettans regionala skyddsombud Lars Eriksson vid en skyddsrond.
Målarnas problem är oftast när byggarna brister.
– Målarnas problem är oftast när byggarna brister. Min arbetsgivare var med vid skyddsronden och hjälpte till att trycka på för förändring.
Enligt Richard Bjelkenstrand fick de tjata innan punkterna åtgärdades. Byggarna kunde säga ja och sen hände inget.
– Ingen pratade svenska, inte ens platsledningen. Det blir problem när man inte förstår varandra.
Svårt att komma åt
Eftersom Lars Eriksson är regionalt skyddsombud åker han ut i syfte att se till att arbetsmiljön är bra, men han ser även att annat inte funkar som det ska med löner och hur de anställda bor.
– De anställda vågar inte prata, de är rädda att bli hemskickade, de blir inte medlemmar. Men ibland förstår man ju och kanske kan få ut någonting.
Han säger att det är svårt att komma åt de kriminella företagen, de seglar under radarn. Ändå tycker han att det görs mycket mer nu än för några år sedan, men:
– Det kan göras mer. Jag önskar det fanns en större samsyn i politiken om att skatten ska komma in och att människor inte ska utnyttjas, säger Lars Eriksson.
