Vad är en avtalsrörelse?

Kollektivavtalen styr vad anställda i Sverige tjänar. De reglerar också arbetstider och andra villkor. Avtalen bestäms för en tid, ett år eller flera år.

När de löper ut är det dags för fack och arbetsgivare att förhandla igen. De flesta avtal upphör 30 april nästa år. Nu samlar sig alla fackförbunden kring vilka krav de ska ställa. 

Det är inte bara lönen som ska förhandlas, för Målarna brukar arbetsmiljö och pension vara viktiga frågor. 

Hur bestäms det vilka krav Målarna ska ställa?

Det beror på vilka motioner som kommit in från medlemmarna via avdelningarna. Förbundskontoret gör en sammanställning av förslagen från avdelningarna som diskuteras på ett centralt avtalsråd.

Avtalsrådets representanter för fram sina synpunkter och krav till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen fattar sedan det formella beslutet om vilka yrkanden förbundet ska ha. 

Förbundsstyrelsen fattar det formella beslutet.

Inför varje avtalsrörelse brukar LO:s förbund även samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva för att ge frågorna större tyngd. 

När det som nu finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens. 

Vilka förhandlar Målarna med?

Arbetsgivarna är fackförbundens motpart i förhandlingarna.

Målareförbundets motparter är Måleriföretagen, Fastigo och Motorbranschens arbetsgivareförbund som de förhandlar Måleriavtalet, Månadslöneavtalet (målare anställda av kommunala bostadsbolag) och lackavtalet med. Samt Målerifakta som de förhandlar mätarnas avtal med.

Vem förhandlar för Målarna?

 En förhandlingsledning utses. Förhandlingsledningen är den som förhandlar direkt med motparten. Till sin hjälp har den utsedd förhandlingsdelegation.

Måleriavtalets förhandlingsledning är Peter Sjöstrand och Stefan Cedermark. Lackavtalets förhandlingsledning är Johan Redén och Linda-Li Käld. Mätareavtalet ansvarar Joakim Nexbo för.

Varför förhandlar industrin före alla andra?

Det som industrins fack och arbetsgivare kommer överens om ska bli normen för alla löntagares löneökningar, i alla branscher. Lönenormen kallas för ”märket”. 

Varför sätts märket av industrin?

Sedan Industriavtalet slöts 1997 har den internationellt konkurrensutsatta exportindustrin satt märket för löneökningarna. Löneökningstakten tar då hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden. 

Målarna och fackförbunden i 6F har presenterat en utredning för att se över systemet.

Märket är alltså ett sätt att försöka behålla konkurrenskraften för svenska företag som exporterar, hålla ned inflationen och ändå höja lönerna. Nya märkessättande avtal finns förhoppningsvis på plats 1 april.   

Men alla tycker inte att märket är bra. Målarna och fackförbunden i 6F har presenterat en utredning för att se över systemet. 

Vad händer när märket är satt?

Då är det dags för övriga på arbetsmarknaden att börja förhandla sina avtal, däribland Målarna. Lack och Måleriavtalet löper ut den sista april och Mätareavtalet den sista juni. 

När får man strejka?

När ett kollektivavtal gäller råder det fredsplikt. Då är strejk olagligt.

Men facken får ta till stridsåtgärder, som strejk eller blockad under perioden när avtalen ska förhandlas om. Arbetsgivaren kan då svara med lockout och stänga ute arbetsstyrkan från jobbet.