När det kommer till utdelningar, finns inga tecken på återhållsamhet
”Sanningen är att människor med låg lön eller pension lägger en större del av sin inkomst på just mat, vilket innebär att ju lägre inkomst du har desto högre inflation drabbas du av”, skriver Målarnas förbundsordförande Mikael Johansson.
Så har vi gått in i 2023 – ett nytt år där vi redan kan se att dagarna blir längre.
Detta är tyvärr en av få ljusglimtar jag kan bjuda på så här i slutet på januari, som är känd för att vara en av årets längsta månader, sett till privatekonomin. Det är helt enkelt för mycket månad kvar i slutet av pengarna efter jul och nyårshelgerna.
Januari 2023 kan på goda grunder kännas värre än vanligt med en skyhög inflation på drygt 10 %, främst beroende på de höga energipriserna på en elmarknad som fullständigt löpt amok.
Inflation är ett mått på priserna för utvalda varor och tjänster och hur de har ökat, vilket innebär att den slår olika hårt beroende på vad människor har i den egna varukorgen.
Ökade omkostnader
Pensionärsorganisationen PRO har under flera år följt priserna på mat, deras matvarukorg har under 2022 ökat med 20%.
Sanningen är att människor med låg lön eller pension lägger en större del av sin inkomst på just mat, vilket innebär att ju lägre inkomst du har desto högre inflation drabbas du av.
Det innebär att ju lägre inkomst du har, desto högre inflation drabbas du av.
Lägg sedan till regeringens oförmåga att leverera på sina vallöften som till exempel högkostnadsskydd på elen som skulle funnits på plats redan den 1 november.
Utöver detta lovade högerpartierna att priset på drivmedel skulle sänkas med 5 till 10 kronor litern vid pump, något dom visste var omöjligt, men löftet gavs ändå – det handlade ju om att vinna valet.
Detta är förklaringen till att januari 2023 blev ovanligt lång.
Ansvar för inflation
Jag har allt sedan inflationen började ta fart i Sverige sagt att vi inte har en lönedriven inflation, och att det med det som utgångspunkt är orimligt att just priset på arbete skall undantas från den naturlag som tydligen innebär att alla andra varor ökar i pris.
Att 2023 är ett avtalsår har väl knappast undgått någon. Facken inom industrin och deras motparter har redan hunnit växla sina avtalskrav. Att kraven skiljer sig åt är ingen överraskning.
Fackens blygsamma krav på 4,4 % löneökning har mötts av ett motbud från arbetsgivarna på runt 2% med ett lågt engångsbelopp.
En grupp som inte verkar behöva ta ansvar alls är företagens ägare och höga befattningshavare.
Det visar hur olika vi ser på den ekonomiska utvecklingen, och vilka som arbetsgivarna tycker skall ta ansvaret för att inte öka inflationsspiralen i Sverige. En grupp som inte verkar behöva ta ansvar alls är företagens ägare och höga befattningshavare.
När det kommer till utdelningar, finns inga tecken på återhållsamhet, eller att dessa skulle påverka inflationen. Jag är egentligen inte förvånad – det är så här girighet tar sig uttryck.
En ljusglimt
Målarnas avtalsperioder sträcker sig en månad längre än industrin och vi skall därför inte växla krav ännu.
Det är ingen tvekan om att löneökningarna kommer att vara viktigare än på länge, men vi har flera svåra frågor på agendan som kan göra 2023 års avtalsrörelse extra het.
Vi har flera svåra frågor på agendan som kan göra 2023 års avtalsrörelse extra het.
Jag tänker närmast på hur vi säkerställer lärlingsutbildningen i ljuset av att vi förlorade en AD-dom om vad som räknas som en måleriutbildning.
För både målare och lackerare är den höjda riktåldern för pension något som kommer att kräva anpassningar av avtalen.
Det finns emellertid en ljusglimt med januari, nämligen att vår uppgörelse med den förra regeringen om att öka den skattefria reseersättningen överlevde regeringsskiftet och är nu 25 kr/milen och med dom två extra kronorna vi redan har skall du ha fått 27 kr / milen för dina tjänsteresor med egen bil på januarilönen.
