Jag är en kvinnlig målarlärling. Jag älskar att måla, men hädanefter tror jag att jag måste sluta med måleriet då jag inte längre kan alstra mer skinn på näsan än vad jag redan har.

Jag trivdes i byggbranschen då det är en rak, ärlig bransch med intressanta människor och roliga arbetsmoment. Jag har vuxit som person och har fått mycket värdefull kunskap.

Jag har även fått utstå fler kvinnokränkande skämt i fikarummet än vad jag kan räkna, förminskande kommentarer och offentlig förnedring framför kollegor och andra yrkesgrupper.

Ett spektakel inför alla

En incident av detta var när min egen arbetsledare, en person jag hade förtroende för, skällde ut mig utomhus och gjorde ett spektakel av mig för alla mina kollegor, snickare, rörläggare och främmande förbipasserande att beskåda när jag i tårar stod och ännu en gång fick svälja min stolthet som så många gånger förr.

Som kvinna i byggbranschen lär vi oss fort att svälja förnedring.

Som kvinna i byggbranschen lär vi oss fort att svälja förnedring, att inte säga emot då vi redan får kommentarer om att vi är kaxiga och har attitydproblem när vi uttrycker våra åsikter.

Och uppstår det ett problem är du den första ledningen flyttar, inte problemet.

Stå upp för kollegan

Jag riktar denna insändare till alla män i byggbranschen: När ni får ut en kvinnlig kollega eller anställd, det enda ni behöver göra är att behandla henne med respekt som för en annan medmänniska och stå upp för henne när hon får dumma kommentarer eller blir utsatt för förnedring.

Det kan te sig självklart, men tyvärr har jag av erfarenhet sett att det är alldeles för få som står upp för sina kvinnliga kollegor, vilket också är en bidragande faktor till att kvinnor väljer att sluta i byggbranschen. 

Tillsammans är vi starkare och kan få det bättre på jobbet.