Förslag om begränsad strejkrätt på remiss







Arbetsmarknadsdepartementet skickar förslaget om förändringar i strejkrätten på remiss. Det är förslaget från arbetsmarknadens parter som kom i somras som skickas ut - inte strejkrättsutredningen.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt och kommer att rösta nej om förslaget läggs fram i riksdagen.

Den departementspromemoria som skickats ut bygger på det förslag som LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv presenterade i juni.

I promemorian föreslås att en arbetstagare i vissa fall inte ska får vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation.

Det föreslås att stridsåtgärden endast ska vara lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.

LÄS ÄVEN: DEBATT+SLUTREPLIK: "Lyssna på medlemmarna – inga inskränkningar i strejkrätten"

Förslaget påverkar inte rätten att delta i så kallade indrivningsblockader eller sympatiåtgärder. Det medför inte heller någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet. Inte heller rätten att vidta politiska stridsåtgärder eller internationella sympatiåtgärder påverkas av förslaget.

I promemorian föreslås dessutom ett utvidgat förbud mot stridsåtgärder som har till ändamål att utöva påtryckning i rättstvister. I dag gäller förbudet endast för arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal och vid tvister som har ett samband med kollektivavtalet eller medbestämmandelagen.

Förslaget innebär att förbudet även ska gälla för arbetsgivare och arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal och att det ska gälla vid alla individuella tvister om lag eller avtal.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

LÄS ÄVEN: Fack och arbetsgivare överens om inskränkningar i strejkrätten

I dagarna har Handels varslat om strejk på ett företag som har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.

Hur skulle det ställa sig om de här förändringarna trätt i kraft?

– Man får konflikta men bara om man kräver kollektivavtal, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Här kräver Handels sitt kollektivavtal och Hrf kliver i samma stund av sitt.

Torbjörn Johansson säger att parterna är överens i förarbetena till förslaget att gängse praxis på arbetsmarknaden ska fortsätta gälla.

LÄS ÄVEN: Stridsåtgärdsutredninges förslag överlämnat

Vänsterpartiet är kritiskt till förslaget om inskränkningar av strejkrätten som de ser som ett ensidigt stärkande av arbetsgivarsidan.

– Vi behöver stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv. Strejkrätten är ett yttersta verktyg för fackliga organisationer att hävda arbetstagares rättigheter, säger Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

– Det som gör alltsammans extra pikant är att det är högst oklart hur en sådan lagändring som föreslås skulle ha inverkat på den specifika konflikten i hamnen i Göteborg, säger Ali Esbati.

Parternas förslag i korthet:
* Det ska inte längre vara tillåtet att, mot avtalsbundna företag, vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal.

* Förslaget påverkar inte rätten att vidta sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader.

* Ingen inskränkning görs i rätten att vidta fackliga strids­åtgärder i syfte att uppnå ett kollektiv­avtal.

Ändringarna föreslås träda i kraft från 1 januari 2020.


Helena Forsberg
helena.forsberg@mittmedia.se

 
2018-12-04 09:00:21