Gesällprovet är målarens examen

 I utbildningsavtalet mellan Måleriföretagen och Målareförbundet står att lärlingarna har rättighet och skyldighet att göra gesällprov. Ungefär 75 procent av lärlingarna gör provet men Målareförbundet önskar att alla gjorde det.

Sedan 1500-talet har målarens examen varit att lärlingen avlägger gesällprov. Så är det även i dag. Bestämmelserna har med tiden anpassats. Gesällprovet i dag har en stark koppling till den produktion som målaren verkar i och provet har sin botten i målerimarknadens verklighet. Tidigare ingick till exempel färgbrytning, en arbetsuppgift som målare i dag inte gör i sin vardag, därför har det momentet tagits bort.

I Måleribranschens yrkesnämnd (MYN) samverkar arbetsgivarorganisationen och fackförbundet kring utbildningsfrågor. Jonas Lindberg, utbildningsansvarig på Måleriföretagen och tillika kanslichef, ser att andelen som gör gesällprovet har ökat de senaste åren. Han pekar på några åtgärder som kan ha påverkat den utvecklingen: lärlingsportalen och utbildningspremien.

– Sedan vi införde den digitala lärlingsportalen har vi en helt annan dialog med branschen, både lärlingar och arbetsgivare, säger Jonas Lindberg och berättar vidare:

– Systemet känner av när lärlingen gjort ett visst antal timmar och skickar då ut en påminnelse om vad det är dags att göra.

En sådan gräns är när det är dags för gesällprovet. Utbildningspremien betalas ut till arbetsgivaren när lärlingen fått sitt gesällprov godkänt.

Jonas Lindberg har flera olika teorier om varför inte alla lärlingar gör gesällprovet. Gesällprovet kanske inte prioriteras av vare sig lärling eller arbetsgivare eftersom fokus är på övrigt arbete och det är svårt för företagen att hitta objekt.

– Jag brukar förorda att man samarbetar lokalt för att få fram objekt till gesällprov, säger Jonas Lindberg.

Det är också möjligt att dela upp och göra momenten på olika arbetsplatser.

– Som arbetsgivare har man ett ansvar att se till att lärlingen får göra sitt prov, säger Jonas Lindberg.

MYN jobbar aktivt med utbildningsfrågor och öka kunskapen om gesällprovet genom att hålla alla representanter i branschen delaktiga och uppdaterade på de bestämmelser som gäller.

– Alla har vi ett ansvar, inte bara MYN.

Jonas Lindberg tycker det är viktigt att lyfta fram lärlingar som varit duktiga och gjort bra resultat på gesällprovet. Han tror att det kan inspirera andra.

– Jag är tacksam för alla engagerade granskare runt om i landet som gör det här med hjärta och engagemang, säger Jonas Lindberg.

Niklas Holmqvist är ansvarig för yrkesutbildningsfrågor, måleri, på Målareförbundet. Hans uppfattning är också att det avläggs fler gesällprov och att införandet av Lärlingsportalen och den utbildningspremie som finns bidragit till ökningen.

– Jag anser också att de framtagna gesällprovanvisningarna som vi i MYN tog fram gett kvalitativt stöd åt arbetsgivare och lärlingar. Gesällprovsanvisningarna ger en tydlig målbild vad lärlingsutbildningen ska leda till och arbetsgivaren bättre möjligheter att gå igenom utbildningens genomförande i de samtal som förs vid anställande och fortlöpande under utbildningstiden. Målet är att gesällprov ska genomföras i sista utbildningsintervallet.

Även yrkesskolorna har en mycket bra möjlighet att förklara för eleverna vad målet med utbildningen är. De kan koppla ihop skolans målsättningar med vad branschen har för målsättningar. Det är bra att det finns en röd tråd mellan skola och arbetsliv. Niklas Holmqvist har träffat yrkeslärare som använder sig av gesällprovsanvisningarna och går igenom dessa med sina elever.

Under branschutbildningen, som alla lärlingar ska genomgå under utbildningsintervallet 3000 – 6 800 timmar, tar parterna upp bland annat gesällprovsanvisningarna.

– För många lärlingar är det en aha- upplevelse när de får se och höra om dem, säger Niklas Holmqvist.

Men gesällprovsanvisningarna är bara en del som pratas om på branschutbildningen. Parternas intentioner med branschutbildningen är att ge lärlingarna en utbildning i avtal- och prislista samt frågor om måleriarbetets organisation och genomförande.

Att det är företag och lärlingar som inte prioriterar gesällprovet tycker Niklas är bekymmersamt.

– Att en arbetsgivare tar sig rätten att anställa en lärling innebär att han tar ett utbildningsansvar. Jag tycker att vi ifrån parterna ska signalera det mycket mer. Är man inte beredd att utbilda, då ska man inte anställa en lärling. Om arbetsgivaren från första dagen inte prioriterar självaste utbildandet, utan mer har lärlingen som arbetskraft, då är det för mig klart att det inte kommer avläggas gesällprov.

Men Niklas Holmqvist vill lyfta fram de många företag som tar utbildandet på stort allvar. Och en av dessa arbetsgivare kommer Målarnas facktidning att berätta om i kommande nummer av tidningen.

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se