Emelie bytte jobb till lackerare: ”Jag slår in stora paket varje dag”
Emelie Grannas Gulliksson gick från tågvärdinna till fordonslackerare genom en kompis garage. Ett yrkesval hon inte ångrar. Sedan tre år tillbaka är hon skyddsombud, och är alltid noga med den personliga skyddsutrustningen.
– Vi har skyddsutrustning och vi använder den. Det är viktigt, det handlar ju om sin egen hälsa, säger hon.
Vi möter Emelie på hennes arbetsplats Bilbolagets lackverkstad i Sundsvall. Hon visar runt oss och berättar att de ska få renoverat till sommaren.
Det ser hon och kollegorna fram emot. Där fordonen avsynas ska ett nytt innertak sättas in och belysningen ska bli bättre. Lackboxen från 60-talet ska bytas ut.
– Där kan jag inte jobba som det är nu. Det är för fysiskt tungt när bilarna ska knuffas, säger Emelie och vi går vidare bort mot hennes avdelning.
Vi passerar rummet där färgen blandas. Jag reagerar på hur rent och välordnat det är.
Min kompis pappa lackade hemma och jag hjälpte honom och lärde mig på det sättet.
– Det är viktigt med renlighet, säger Emelie Grannas Gulliksson och berättar att hon och kollegorna håller rent och vill ha ordning och reda för att jobbet ska vara roligt.
Vi kommer in till Emelies del av verkstaden där en rullvagn med nödvändig utrustning står redo och polisens besiktningsbuss som hon håller på med för tillfället.
Hon har maskerat och håller på att slipa. Hon gillar målningen i sitt jobb, att se skillnaden. Det kommer in något krockat som hon sen lämnar i från sig när det är som nytt igen. Hon tycker även om att maskera.
– Jag får slå in stora paket varenda dag, säger Emelie med ett stort leende.
I lokalen finns förstärkt ventilation som hon slår på när hon målar. Hon använder alltid den personliga skyddsutrustningen dammfiltermask, hörselkåpor och friskluftsmask. Händerna skyddar hon från vibrationer med gummerade handskar.
– Vi har skyddsutrustning och vi använder den, det är viktigt, det handlar ju om sin egen hälsa, säger Emelie som också blaskar av golvet innan hon målar för då fastnar dammet i fukten.
Vi har skyddsutrustning och vi använder den, det är viktigt, det handlar ju om sin egen hälsa.
Jobbet är ganska tungt och Emelie berättar att det gäller att träna. Hon åker skidor och simmar.
Innan hon blev lackerare jobbade hon som tågvärdinna men hängde gärna i kompisens pappas garage.
– Han lackade hemma och jag hjälpte honom och lärde mig på det sättet.
Emelie fick tips av en kompis att Bilbolaget behövde folk. Hon sökte och fick chansen att prova. Nu har hon jobbat där i fyra år. På företaget finns totalt fem tjejer, men bara Emelie som jobbar på lackeringen.
Hon och en tjej som jobbar som mekaniker brukar luncha tillsammans. Alla kvinnor på företaget har ett gemensamt omklädningsrum och Emelie duschar innan hon åker hem.
Emelie är skyddsombud sedan tre år tillbaks och gör tillsammans med arbetsgivaren skyddsrond två gånger per år. Hon skriver rapporter och den senaste incidenten var när de skulle lasta en skåpdörr. Det var halt och en kollega halkade och skadade knät.
– Det är kul med utbildning. Jag tycker det är viktigt att alltid lära sig något nytt.
Hon har gått kurs för skyddsombud och i april ska hon gå fackets utbildning till försäkringsinformatör. Hon är också intresserad av en utbildning om kemikalier.
I garaget hemma finns en Opel kadett -65 som är hennes pärla och sambons oplar och cheva.
På sommaren åker de på bilträffar men just nu är det renovering av huset som upptar mesta delen av fritiden.
