Böter – viktigt verktyg för inspektörer

Att bryta mot arbetsmiljölagen kan bli dyrt för de företag som struntar i bestämmelserna. Riktigt dyrt. De nya sanktionsavgifterna har gett Arbetsmiljöverket effektiva verktyg.

Jörgen Conradsson, arbetsmiljöinspektör i Göteborg, och Richard Gustafsson, skyddsombud och målare på Hedlunds Måleri, är överens. Arbetsmiljön kommer på sikt att bli mycket bättre tack vare de nya sanktionsavgifterna.

– Om man bryter mot Arbetsmiljölagen kan det kosta mellan 15 000 och 40 000 kronor samt en kostnad per anställd. Det kan bli väldigt kännbart, i synnerhet för företag med många anställda. Några av de största byggföretagen i Sverige har fått betala 400 000 kronor, vilket är det maximala beloppet för flera av regelöverträdelserna, framhåller Jörgen Conradsson.

I praktiken innebär det att om fem personer jobbar på ett tak där det saknas fallskydd så får företaget betala avgifter inte bara för dem som jobbar på taket, utan för samtliga anställda och inhyrda i företaget.

Hela arbetsmiljöfrågan har fått högre status i och med de nya avgifterna. Nu har arbetsmiljöbrott blivit jämförbart med trafikbrott där man kan få böter direkt, konstaterar Richard Gustafsson. Arbetsplatsolyckor beror ofta på tidspress och den mänskliga faktorn, menar han.

– Vi som är skyddsombud på Hedlunds har lagt upp rutiner för hur vi ska kunna hantera det på ett bra sätt. Jag tycker vi ligger i framkanten och Hedlunds Måleri tillhör inte dem som behövt betala några sanktionsavgifter, säger Richard Gustafsson.

I dag besöker de NCC:s byggarbetsplats i Kvarnby, Mölndal. Här byggs 207 lägenheter i två etapper, Kvarnbyterrassen och Kvarnbyfallet.

– Vi prioriterar egentligen inte att göra besök på de största byggföretagen i Göteborg eftersom vi vet att de har en väl fungerade arbetsmiljöorganisation, men det här projektet är speciellt eftersom de bygger i en slänt. Det innebär alltid en utmaning med rasrisker, säger Jörgen Conradsson.

Michael Jönsson, platschef på NCC, tar emot och plockar fram ritningarna.

– Vi har anlitat geotekniker och gör mätningar regelbundet. För att minska trycket uppifrån har vi plastarmerat jordslänterna enligt en engelsk metod som ibland tillämpas vid vägbyggen men sällan vid byggnationer, berättar Michael Jönsson.

– Vi har haft tur med vädret. Om det blivit en regnig sommar hade vi fått avbryta arbetet, tillägger han.

Michael Jönsson är medveten om att de nya sanktionsavgifterna började gälla 1 juli 2014, men de har inte fått några anmärkningar. Det blir det inte heller idag. Jörgen Conradsson konstaterar att NCC i Göteborg uppfyller de krav som ställs.

NCC har i vissa fall hårdare interna regler än vad lagen föreskriver. Som till exempel att de förbjudit tvåstegsbocken och att de använder skyddsglasögon och hakrem till hjälm.

Ute på byggarbetsplatsen möter de Jonas Riikola och Örjan Ingvaldsson som nyligen gått skyddsrond. De berättar vilka brister de upptäckt. Att städningen är eftersatt på vissa håll och att det saknas en trappa på en av byggställningarna. Mikael Jönsson tar emot informationen och ska se till att det blir åtgärdat så snabbt som möjligt.

– Vi kommer att anlita en städfirma och debitera underentreprenörerna, kommenterar Michael Jönsson.

När arbetsmiljöinspektörerna får information från allmänheten eller från dem som jobbar på en byggarbetsplats att det förekommer misstanke om brott mot Arbetsmiljölagen åker de ut på besök i mån av tid.

Det är huvudentreprenörens ansvar att informera underentreprenörerna vad som gäller på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska förse de anställda med personlig skyddsutrustning, men när det gäller gemensamma anordningar som ställningar är det huvudentreprenörens ansvar. De vanligaste ärendena som lett till sanktionsavgifter är takarbete utan fallskydd eller rullställningar som använts felaktigt utomhus.

– Vi får ibland in bilder som skyddsombud tagit från olika byggarbetsplatser där det förekommer brott mot Arbetsmiljölagen, men det håller inte juridiskt, förklarar Jörgen Conradsson.

För att det ska bli sanktionsavgifter måste en arbetsmiljöinspektör vara på plats och konstatera att det är ett uppenbart brott mot Arbetsmiljölagen. Brottet ska dokumenteras och fotograferas. Arbetsmiljöinspektören kontaktar sedan arbetsgivaren och meddelar att det kommer att bli en sanktionsavgift eller ett omedelbart förbud att fortsätta arbetet.

– När jag kommer tillbaka till kontoret gör jag sedan ett faktaunderlag och tar en sittning med en jurist och min chef, förklarar Jörgen Conradsson.

Juristen fattar sedan beslut om det ska bli fortsatt handläggning av ärendet och skickar ett brev till arbetsgivaren där man upplyser vilka paragrafer i Arbetsmiljölagen de brutit emot. Arbetsgivaren har tre veckor på sig att underteckna och skicka tillbaka brevet till Arbetsmiljöverket. Sedan kommer en faktura från länsstyrelsen. Beloppet är baserat på hur många anställda och inhyrda företaget hade den aktuella dagen. Om det inte inkommer något svar eller betalningen uteblir, går ärendet vidare till förvaltningsrätten. De allra flesta sanktionsavgifterna betalas. Men cirka tio procent avskrivs beroende på konkurser eller på att handläggningen varit felaktig.

– Eftersom sanktionsavgifterna belastar budgeten för byggprojektet kan det leda till att det blir röda siffror. Så det finns all anledning att se till att arbetsmiljöföreskrifterna följs, påpekar Jörgen Conradsson.

Att besöka arbetsplatser som bryter mot Arbetsmiljölagen är inte alltid riskfritt. Jörgen Conradsson har fått utbildning av Polisen hur han ska hantera våld och hotsituationer.

– Vid ett tillfälle blev jag mordhotad av en arbetare som jobbade från en skylift. Han verkade drogpåverkad och krävde att jag skulle radera de foton jag tagit på honom, annars skulle han döda mig. Som tur var kom arbetsgivaren dit och det lugnade ner sig, berättar Jörgen Conradsson.