VM-arenorna i Ryssland byggs med livet som insats

Minst 17 människor har hittills dött när ett tiotal arenor byggs eller renoveras inför fotbolls-VM 2018. Målarnas skyddsombud Markku Rantamäki och Janne Öberg har varit med vid två inspektioner av arbetsmiljön på den ryska VM-arenan Volgograd.

– På Volgograd har 3500 tillbud rapporterats, säger Janne Öberg.

I den rapport som Human Right Watch presenterade i juni förra året slog de larm om löner som inte betalas ut, avsaknad av anställningsavtal, arbete i extrem kyla utan raster – och minst 17 dödsfall. Liknande förhållanden såg den delegation från det globala facket BWI (Builders and woodworkers international) där Markku Rantamäki och Janne Öberg ingick.

– Då är ändå säkerheten och arbetsmiljön bättre på arenorna än byggena utanför enligt information från det ryska byggfacket och arbetsmiljöverket, säger Janne Öberg.

LÄS ÄVEN: Systematiskt fusk orsakar dödliga arbetsolyckor

En förklaring till det är naturligtvis den internationella uppmärksamhet som VM-byggena fått.

– Vi skyddsombud har inget formellt mandat att ställa krav eftersom vi inte är utsedda och verkar i det landet men vi går under Fifa och har indirekt möjlighet att trycka på, säger Janne Öberg.

På Volgograd-arenan som byggs för att rymma 45 000 människor arbetade cirka 2000 personer från framförallt Ryssland och Uzbekistan. Arbetarna är där för att tjäna så mycket pengar som möjligt medan de är på objektet.

De flesta får lön plus bonus med en minimilön på 11 800 rubel (ca 1700 kronor) i regionen. Två företag sätter i avtalet extremt låga löner, lägre än det rättsliga. Arbetare vittnade också om att löneutbetalningarna var fördröjda men att arbetsgivare och arbetare kommit överens om en fördröjning för företagen hade svårt med in och utbetalningar.

– Det trots att huvudentreprenören får en förskottsbetalning i form av kontraktsförbindelse som ska vara en garanti för att underentreprenörernas arbetare ska få sin lön. Det är så många led så pengarna verkar försvinna efter vägen, säger Markku Rantamäki.

LÄS ÄVEN: Arbetare i Qatar hindras att åka hem

Företagen rekommenderades av BWI:s företrädare och av den ryska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket att byta ut lön+bonus till ett transparent lönesystem där hela lönekostnaden framgår i anställningskontraktet.

Utanför arenan fanns en stor camp där arbetarna fick mat tre gånger om dagen. Det fanns dricksvatten men inte vatten till hygien vare sig på arenan eller i bodarna. På campen fanns bajamajor men långt ifrån tillräckligt många, det luktade illa och fanns ingen elektricitet och därmed ingen värme i bodarna.

– Det här oroade sig arbetarna över inför vintern, säger Markku Rantamäki och fortsätter:

– Vid den andra inspektionen hade de förråd där material förvarades och där fanns möjlighet att värma sig.

LÄS ÄVEN: Byggnads och Transport bojkottar Yrkes-VM

Arbetarna bodde på hotell och hostels och vid första inspektionen uppdagades att det var svårigheter att tvätta. Enligt kontraktet skulle arbetsgivaren tvätta arbetskläderna men så skedde inte. Till nästa inspektion fungerade detta bättre.

Vid rundturen på arbetsplatsen noterade Janne Öberg att ställningar och arbetsplattformar var betydligt klenare än vad vi är vana vid i Sverige. Det var också stora brister avseende skyddsräcken i trappor där det också saknades belysning. Det fanns inte heller nödbelysning.

– De har ju inte samma regelverk som vi. Med hjälp av ryska byggfacket gjordes ändå en överenskommelse om att ljus ska finnas där man är och jobbar. Förhoppningsvis kan det sprida sig till fler arbetsplatser och att ryska facket tillsammans med ryska Arbetsmiljöverket gör en förändring likvärdig den vi har i svenska arbetsmiljölagen, säger Janne Öberg.

Eftersom arbetet ligger tre månader minus i förhållande till tidsplanen befarar Janne Öberg att tidspress och stress kommer öka riskerna för fler tillbud.

LÄS ÄVEN: Samlar namn för att sätta press på sportens makthavare

Markku Rantamäki tror att deras inspektioner gör skillnad. Arbetarna har så liten tro på att facket kan göra något för dem och att då facket från andra länder kommer visar att säkerhet och arbetsmiljö är viktigt.

– Om 2000-3000 arbetare och företagen på 10 arenor får jobba med säkerhetsfrågor så drar det kanske med sig att de tänker på det även vid andra byggen, säger Markku Rantamäki.

Helena Forsberg
helena.forsberg@mittmedia.se