Kristian Eriksson genomförde Ironman i Kalmar: ”Skräckblandad förtjusning”

Var det din första Ironman?

– Ja, jag har inte gjort det här tidigare, det var med skräckblandad förtjusning. Jag har semester en vecka för jag visste ju inte hur jag skulle känna i kroppen. Jag har ont i nacken och ner i ryggen men annars är det okej.

Vad ingår i Ironman?

– Simning 3,8 kilometer, cykling 180,2 kilometer och så springer man ett maraton 42,195 kilometer. Det är det värsta samt bästa loppet jag genomfört. Publiken vart helt enastående igenom hela loppet, vilken folkfest!

Vad driver dig till en sån här utmaning?

– Jag började med triathlon eftersom min flickvän höll på med det. Då provade jag kortare distanser, sen har det blivit mer och mer. Förra året gjorde jag en halv Iron man.

Hur tränade du inför detta?

– Jag har haft en coach i ett och ett halvt år som hjälpt mig med träningsupplägg. Träningstiden har ökat med tiden och nu i sommar har jag tränat 12-15 timmar i veckan. På vardagarna har det blivit mycket intervallträning och på helgerna har jag tränat längre pass. Det gäller att variera träningen mellan grenarna så man inte gör två lika pass efter varandra. Men även cykling och löpning efter varandra vid samma tillfälle för att träna på växlingarna.

Berätta om ditt lopp?

– Det började som jag tänkt mig 1:30 med simning, lite stökigt emellanåt som det alltid är då man slår sig fram bland folk och blir översimmad lite här och där.

– Cyklingen kändes bra tills 13-14 mil. Tryckte inte på för hårt men tog slut på krafter där, så sista milen blev tuffa. Jag försökte ta det lite lugnt in i mål för att hitta krafter för löpning och dessutom tappade jag hela min flaska med verktyg efter 90 km, så var lite nervös om nått skulle hända med cykeln men klarade mig.

– Löpningen började ok, kändes som jag i alla fall kunde jogga på nån mil innan jag fick huvudvärk och kände mig halvt illamående så jag gick mestadels mellan 12 till 27 kilometer innan min flickvän Malin peppade mig och jag fick krafter tillbaks. Det blev några få kilometer innan benen kändes som två betongblock.

Vad hade du för målsättning?

– Jag hade tänkt runt 12 timmar. Proffsen gör det på 8-9 timmar och medel ligger på 11-12 timmar.

Hur gick det?

– 13 timmar och 41 minuter. Jag är jättenöjd. Även om jag hade ett mål med en kortare tid så omvärderade jag det under loppet till att ta mig i mål så det är jag glad att jag gjorde.

Har du nya mål?

– Jag ska inte lägga ner triathlon men jag har fått en dotter och vi har skaffat hus så nu blir det mycket tid med familjen. Det har varit tufft för min flickvän. Jag kommer fortsätta träna men inte så här mycket.