– Det är mycket oroväckande att kommissionen fortsatt lämnar dörren öppen för att lagstifta om minimilöner. Enligt fördraget saknar EU uttryckligen befogenheten att reglera löner, så bindande EU-lagstiftning skulle vara olaglig. Det är oerhört viktigt att Sveriges regering fortsätter att driva den linjen, samtidigt som de motsätter sig alla former av bindande lagstiftning som riskerar att skada partsmodellen i Sverige. Frågan är långt ifrån avgjord, säger Therese Svanström, ordförande för TCO, i ett pressmeddelande.

Therese Svanström
Therese Svanström, ordförande TCO

I måndags publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Ursula van der Leyen där hon försökte lugna den svenska arbetsmarknadens parter i frågan om EU-gemensamma minimilöner. I denna skriver kommissionens ordförande bland annat att:

Syftet med EU-förslaget om minimilöner är att motverka lönedumpning, inte att äventyra modeller som den svenska. Alla ska ha tillgång till minimilöner antingen genom kollektivavtal eller genom lagstadgade minimilöner. Men EU-kommissionen kommer aldrig att begära att Sverige ska införa en lagstadgad minimilön”.

Ursula van der Leyen
EU-kommissionens ordföranden Ursula van der Leyen.

Hon tillägger dock att företagare som bryr sig om rimliga villkor för sina anställa hamnar under kostnadstryck.

”Tyvärr har skillnaderna i kollektivavtals­förhandlingar blivit större och större i Europa under de senaste årtiondena. Konsekvensen blir också att risken för lönedumpning via vår inre marknad smittar av sig på hela unionen.”

På denna debattartikel svarade såväl arbetsgivarorganisationer, fack som svenska EU-parlamentariker. I en gemensam replik gick företrädare för LO, PTK och Svenskt Näringsliv ut och förkastade en EU-gemensam minimilön.

”Förslagen ingriper i själva kärnan i vår lönebildningsmodell – att det är parternas ansvar att reglera i kollektivavtalsförhandlingar”.

De tre organisationerna betonade även att Sveriges arbetsmarknadsmodell är djupt integrerad med andra delar av samhället.

”Sociala trygghetssystem och välfärd är sammanflätade med partsmodellen. Därför är frågan om lagstadgade minimilöner mycket större och viktigare än den kan framstå vid en första anblick – det är en fråga som i grunden rör vår nationella särart och vårt självbestämmande”.

Samtidigt bjöd parterna in företrädare för den svenska regeringen och opposition, för att skapa en nationell samling mot ett minimilöndirektiv.

”Vi måste stå enade inför kommissionen: Parternas autonomi och avtalsfrihet är en så principiellt viktig fråga för vårt land att vi kommer försvara den med alla till buds stående politiska och rättsliga medel”.

Johan Danielsson
Johan Danielsson, Europaparlamentariker (S)
Helene Fritzon
Helene Fritzon, EU-parlamentariker (S)

Även de båda socialdemokratiska EU-parlamentarikerna Johan Danielsson och Heléne Fritzon svarade på van der Layens debattartikel med en replik.

”Oron har aldrig varit att vi ska tvingas införa lagstadgade minimilöner. Det verkliga problemet är att i Sverige kommer politiken behöva upphöja kollektivavtalen till lag”, skriver de båda parlamentarikerna.

De föreslår att EU-kommissionen avstår från hård lagstiftning i ett direktiv, och istället föreslår en så kallad rådsrekommendation som skulle kunna riktas mot de länder som redan har lagstadgad minimilön.

”På det sättet skulle ett initiativ från kommissionen gå att förena med det svenska systemet för lönebildning.”

I sitt tal fastslog dock inte Ursula van der Leyen om kommissionens förslag kommer att bli ett direktiv eller en rekommendation.

Minimilönerna varierar kraftigt inom EU. I juli 2020 var den till exempel 312 euro i månaden i Bulgarien, och 2 142 euro i månaden i Luxemburg.