Måste arbetsgivaren söka tillstånd för att kamerabevaka på arbetsplatsen?

Ett tecknat kuvert med ett brev i
Svar: Det beror på

Sker övervakningen på platser som allmänheten inte har tillträde till måste inte arbetsgivaren söka tillstånd för att kamerabevaka.

Arbetsgivaren är dock skyldig att följa dataskyddsförordningen (GDPR). 

Bild: Roman Manchenko/Shutterstock

Är det tillåtet att bevaka personal?

Svar: NEJ

Chefen får inte använda kamerabevakning för att se om anställda gör sitt jobb eller inte.

För att bevaka personal måste arbetsgivaren ha ett tungt vägande skäl, exempelvis misstanke om att anställda begår brott på arbetstid.

Det kan också vara tillåtet i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. 

Bild: Roman Manchenko/Shutterstock

Vilka krav ställer dataskyddsförordningen?

Ett tecknat paragraftecken

Ändamålet för bevakningen måste vara tydligt formulerat och dokumenterat.

Om syftet är att förhindra skadegörelse får inte arbetsgivaren använda bilderna för att exempelvis ta reda på vilka som är närvarande på jobbet.

En intresseavvägning måste alltid göras. Syftet med bevakning måste vägas mot enskildas rätt till integritet.

Bild: Pixabay

Måste arbetsgivaren förhandla med facket?

Två händer i ett handslag
Svar: JA

Om chefen vill sätta upp kameror så måste det förhandlas med facket enligt medbestämmandelagen.

Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Bild: Colourbox

Måste det skyltas om kamerabevakning?

En täckande bjällra med en utropstecken-symbol över
Svar: JA

Integritetsskyddsmyndigheten rekommenderar att den som bevakas informeras på två olika sätt:

– Den första informationen ska ges genom varningsskyltar placerade i ögonhöjd.

– Den andra ska innehålla syftet med bevakningen. Den kan ges på olika sätt, exempelvis med hjälp av QR-koder som kan läsas med mobilen och leder vidare till en hemsida.  

Bild: Roman Manchenko/Shutterstock

Vad händer om kamerabevakningen är olaglig?

En tecknad prislapp

Integritetsskyddsmyndigheten kan besluta om att ett företag bryter mot dataskyddsförordningen.

I värsta fall kan företaget då få betala ett sanktionsvite på 20 miljoner euro eller 4 procent att bolagets globala årsomsättning. 

Bild: Roman Manchenko/Shutterstock

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten
Text: Robert Forsell
Layout: Chris Smedbakken

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Målarnas facktidning och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.