Den 6 juli 2023, klockan 5 på morgonen slog en rysk raket ner, rakt i ett fyravåningshus i Lviv, i västra Ukraina. Tio personer dog direkt, flera blev skadade. En betydande del av huset blev förtörd och flera tiotals andra byggnader i närheten fick allvarliga skador.

Minnestavla över offer i raketnedslag
En minnestavla över invånarna som dog i raketnedslaget har satts upp på gården.

Återuppbyggnadsarbete startades direkt. De som överlevde och inte kunde bo i sina förstörda lägenheter fick flytta till hotell och bo där på stadens bekostnad. Staden Lviv finanserade även återuppbyggnadsarbete som utförs av en liten privat byggnadsfirma som anställer 25-30 personer.

– Just nu är de yttre väggarna och taket nästan färdiga. Så fort det blir varmare startar måleriarbete, både utvändigt och inne i korridorerna och trappuppgångarna, berättar Taras Kvasniak, platschef som basar över de tio byggnadsarbetarna på platsen.

Själva lägenheterna kommer att målas av hyresgästerna själva, fast staden kommer att täcka kostnaderna. Återinflyttning planeras till sommaren.

– Huset byggdes på 1930-talet och vi renoverar till 80-90 procent i gammal stil vilket inte är så lätt, säger Taras Kvasniak.

“Livet har förändrats grundligt”

En av de mycket svårt upptagna byggnadsarbetarna heter Roman Siusko, 48 år. Har har varit i företaget i ett halvt år. Tidigare hade han bland annat arbetat på byggarbetsplatser i huvudstaden Kyiv, Polen och Tyskland.

Han vill inte säga hur mycket han tjänar. Att berätta om sin lön är inte kutym i Ukraina.

– Det är mindre än i Polen och betydligt mindre än i Tyskland, skrattar han.

Han har arbetat som byggnadsarbetare, även målare, i 23 år och är, som han utrycker det, självlärd.

– Här i firman arbetar alla med allt, berättar han.

– Just nu arbetar jag med väggar, fasader och taket. När det blir dags att måla – kommer jag att måla.

Roman Siusko, byggnadsarbetare i Ukraina
Roman Siusko arbetar med återuppbyggnaden av det bombade huset. Till våren kommer han att göra måleriarbete.

Han gillar måleriarbete, fast det uppfattas av många som lite långtråkigt.

– Det är som med allt annat, det gäller att gilla sitt jobb. Då trivs man bäst, betonar han.

All stress, oro, alla känslor, osäkerhet om framtiden är värst.

Roman Siusko, byggnadsarbetare

Han bor i en by en mil från Lviv, är gift och har fem döttrar.

– Ja, familjen är stor, liksom behoven, så det gäller att jobba hårt, säger han.

Takarbetare i Lviv
Byggnadsbetarna har fullt upp med att rusta upp huset som förstördes i ett raketanfall förra sommaren.

Roman Siuski berättar om hur kriget förändrat hans och många andra ukrainares existens.

– Ja, livet har förändrats grundligt. Det har blivit generellt svårare, både materiellt och psykiskt. Och det handlar inte bara om risken att få en rysk bomb på huvudet. Den risken är rent statistiskt inte så stor här i västra Ukraina. Det är all stress, oro, alla känslor, osäkerhet om framtiden som är värst.

Stefan Shtaj. verkställande platschef på bygge i Lviv
”Till Lviv och västra Ukraina kom flera miljoner flyktingar Även många företag flyttade hit och därmed också pengar. Det orsakade en byggnadsboom”, säger Stefan Shtaj.

Att fråga ukrainare i dessa dagar om vad de tycker om kriget och om den ryska angriparen innebär en risk att man får höra några mycket starka ord.

– Varför lämnar de oss inte i fred? Ryssland är en annan civilisation som inte hör till Europa.

Det säger Stefan Shtaj, verkställande platschef på bygget vid Stryjska 50-76. En byggnadsarbetare med mångårig erfarenhet. Han visar runt i innandömet av huset där tak och väggar är färdigbyggda men flera utrymmen är fortfarande som de var efter explosionen – fulla av bråte, i kök och badrum finns kökspis, badkar och annan, allt täckt av damm.

– När taket och väggarna är gjorda, när allt är rensat, och när det blir lite varmare ska vi börja måla. Det kommer att göras av alla – här kan alla allt, säger Stefan Shtaj.

Bostadshuset som förstördes ses som ett arkitekturminne
Bostadshuset byggdes på 1930-talet och betraktas som arkitekturminne. Huset kallas på grund av sin halvrunda form i folkmun för Hästskon. Ett 50-tal lägenheter på två våningar förstördes. Tio personer dog. På bilden har huset lagats.

Byggnadsboom i Lviv

Han berättar att det är, paradoxalt, mycket byggnadsjobb i Lviv och i hela västra Ukraina och det råder en brist på byggnadsarbetare.

– Till Lviv och västra kom flera miljoner flyktingar från krigszonen och från de ockuperade områdena i östra Ukraina. Även många företag flyttade hit och därmed också pengar. Det orsakade en byggnadsboom, säger Stefan Shtaj.

Hittills har ingen anställd i firman blivit inkallad i försvarsstyrkorna.

– Men det kan ju komma när som helst, betonar Stefan Shtaj.

Dog antagligen i sömnen

Medan vi talar börjar flyglarmet dåna. Larmet går i hela länet om ryskt flyg är uppe och det finns risk att något mål i länet kommer att beskjutas. Nuförtiden tar invånarna i Lviv det lugnt. Även byggnadsarbetarna vid huset vid Stryjska 66 fortsätter lugnt att arbeta. Flyglarmet i Lviv går nästan dagligen. Om de skulle rusa ner för att söka skydd skulle inte mycket bli gjort.

På gården bakom det bombade huset står en tavla till minne av de tio offren, på mellan 30 och 70 år, nio kvinnor och en man. Raketen slog ner klockan fem på morgonen, så antagligen dog de i sömnen.

Lviv, Ukraina

Lviv
Lviv, grundad i mitten av 1200-talet, är huvudstaden för regionen och den största staden i västra Ukraina. Vid krigsutbrottet hade staden omkring 800 000 invånare. Under de första krigsmånaderna kom 200 000 flyktingar från krigszonen i östra Ukraina till Lviv. Staden har snabbt blivit en viktig hub för hjälptransporter till Ukraina.

Ukraina
Yta: 603 km2  (Sverige: 447,5 km2 inklusive sjöar)
Folkmängd: 38 miljoner (Sverige: 10,5 miljoner)
Genomsnittlig lön före skatt:  15 000 – 20 000 hryvnia (4 500 – 6 000 kr)
Antalet ukrainska flyktingar utomlands: cirka 4 miljoner