Skyddsombud på kurs för att hantera trakasserier

Vi hängde med när Regionala skyddsombud i avdelning 9 Gävle-Dala deltog i LO:s stora utbildningssatsning för att motverka sexuella trakasserier.

Regeringen har anslagit 15 miljoner kronor för att stärka de regionala skyddsombuden (RSO) i frågan att motverka sexuella trakasserier. Pengarna är öronmärkta och måste användas innan sista december i år.

LO har kommit överens om att göra en stor, gemensam utbildningssatsning tillsammans med TCO och Saco, där alla RSO oberoende av förbundstillhörighet erbjuds samma utbildning.

Runö är utbildningsarrangör, men en-dags kurserna ges i centrala Stockholm och på ett antal platser ute i landet.

LÄS ÄVEN: Efter Metoo: Fack och arbetsgivare lanserar checklista

Sexuella trakasserier, våld och kränkande särbehandling ska inte förekomma på arbetsplatser.

– Facken är tydliga med att det är en arbetsmiljöfråga och därför gör man den här utbildningen som riktar sig till Regionala skyddsombud, säger Karin Jungerheim, lärare från Runö.

Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, det systematiska arbetsmiljöarbetet och OSA-föreskriften (organisatorisk- och social arbetsmiljö) är verktyg som RSO kan använda sig av. Efter kursdagen är förhoppningen att de ska känna sig säkrare i den snåriga juridiken.

– När arbetsgivaren får kännedom om trakasserier har de utredningsskyldighet, säger Paula Lejonkula, jurist som bland annat arbetat tio år på DO.

Arbetsgivaren ska sätta stopp och förhindra fortsatta trakasserier. Om det inte upphör finns skäl för uppsägning, men Paula Lejonkula berättar att tyvärr är den vanligaste åtgärden att den som utsatts blir uppsagd.

Hur jobbar ni med de här frågorna i Målareförbundet?

– I den partsgemensamma utbildningen för våra MB och SO finns ett steg om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Det behövs policys och det jobbas inte så mycket förebyggande. Vi vill ha med det här ut i vår arbetsplatsorganisation och bygga därifrån, säger Mats Eriksson, ordförande i avdelning 9 och RSO.

Han upplever att efter #metoo-rörelsen har jargongen på arbetsplatserna blivit bättre. Johan Ryttare är också RSO i avdelning 9:

– Inom firman har vi aldrig haft problem, däremot har andra yrkesgrupper betett sig illa men det har blivit bättre.

Fredrik Adolfsson som är ombudsman och RSO upplever att medlemmarna har blivit mer medvetna och känner sig tryggare med var gränserna går sedan frågorna hamnat i fokus.

– De vet vad som inte är okej och hör av sig mer. Tjejerna har också blivit tuffare och säger ifrån.

LÄS ÄVEN: Helena Forsberg: ”Fira och stöd ditt skyddsombud”

När det gäller diskrimineringslagen finns det inga kunskapskrav på arbetsgivaren men det finns det i arbetsmiljölagen. Föreskriften om kränkande särbehandling omfattar även sexuella trakasserier.

Arbetsgivaren ska se till att cheferna har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

– Den fackliga organisationen har möjlighet att ställa krav på att ta in expert hjälp, det kan vara företagshälsovård eller psykolog, säger Karin Jungerheim.

Vid allvarligare fall ska arbetsgivaren göra en anmälan enligt Arbetsmiljölagen 3 kapitlet paragraf 3a. Där står att arbetsgivare ska underrätta myndighet om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. Karin Jungerheim uppmanar också att anmäla kränkande särbehandling som arbetsskada till Försäkringskassan.

– Låt det ligga som grund för ett förändringsarbete.

Om arbetsgivare inte inför rutiner enligt föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete finns två vägar att gå. Den som är RSO kan göra en anmälan enligt 6:6a medan den som är förhandlare i den fackliga organisationen kan begära förhandling enligt 10§ medbestämmandelagen.

Det är inte alltid individen vill driva ärendet. Kanske upplever den inte ett problem men andra känner obehag. Då kan den fackliga organisationen upplysa arbetsgivaren om situationen och ställa krav utifrån att det är en arbetsplatsfråga som berör flera.