Beslutet i dag innebär att de 12 förbunden samlas bakom krav på löneökningar i procent och kronor där brytpunkten, knät, går vid 26 100 kronor.

Alla individer som tjänar under 26 100 samlar in samma summa till den gemensamma potten. Alla som tjänar mer får sin löneökning i procent. Hur mycket var och en får bestäms senare i lokala förhandlingar.

Det är samma modell som förbunden var överens om 2017.

Tanken är också att ingångslönerna ska höjas lika mycket som grundlönen. Likaså ska alla ersättningar, inklusive semesterersättning, öka med samma summa.

Knä

Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett påslag i kronor i stället för procent.

Om knät sätts vid till exempel 26 100 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar 22 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 26 100 kronor.

Kommunal krävde, förutom den gemensamma låglönesatsningen, att deras kärngrupper inom vård, skola och omsorg, skulle få ett extra påslag. Kommunal anser att det är avgörande för att nå LO:s mål att minska klyftor mellan män och kvinnor.

På frågan varför Målarna inte stöder Kommunal, trots att Målarna sagt att takten i löneökningarna måste öka för att det ska bli en utjämning mellan män och kvinnor, svarar Mikael Johansson att det inte finns ett enda LO förbund som inte sluter upp bakom målet att minska löneklyftorna mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän. Däremot har förbunden lite olika syn på hur vi ska nå dit.

– Vi och övriga 6F förbund har i vår gemensamma slutsats efter den utredning vi gjort kommit fram att vi tror det behövs en starkare samordning, inte bara inom LO utan också tillsammans med tjänstemän och akademiker. Vi tror ett högt knä är bättre än satsning på riktade grupper, säger han.

Målarna och övriga förbund i 6F gick in i samordningsförhandlingarna med ett krav att gränsen för låglönesatsningen skulle ligga på 28 000. Istället kom LO överens om 26 100, en summa som bygger på industriarbetarnas löneutveckling sedan 2017.

På dagens representantskapsmöte sa Kommunals ordförande Tobias Baudin att övriga LO-förbund sedan minst fyra år tillbaka känt till Kommunals krav att yrkesutbildade medlemmar ska få ta ut mer än andra – av jämställdhetsskäl och för att välfärdsjobbet måste värderas högre.

Därför borde det inte komma som en överraskning att Kommunal ställde sig utanför en samordning, sa han.

Tobias Baudin har sagt att Kommunal ställt upp på låglönesatsningen på 26 100 kronor, om de fått igenom ett tilläggskrav för sina medlemsgrupper undersköterskor och barnskötare.

Förutom lönekrav kommer de 12 förbunden att ställa krav på bättre rehabilitering och arbetsanpassning, utökad avtalspension samt stärkt skydd mot sexuella trakasserier. 

Bland kraven finns också en skrivning om att arbetsgivarna ska redovisa på lönespecifikationerna hur mycket pengar som betalas in till avtalspensionen.

Flera förbund, bland annat Hotell- och restaurangfacket och Fastighets, har upptäckt att arbetsgivare struntar i att betala premierna. Även Målarna har en känsla att det kan vara så att inte alla arbetsgivare betalar in pensionen.

– Vi drev i förra avtalsrörelsen att det ska redovisas på lönespecifikationen men fick inte igenom det så det känns bra att det nu finns med i de samordnade kraven, säger Mikael Johansson.

Kravet att utöka avtalspension så premien betalas från första intjänade kronan tycker Mikael Johansson är bra för Målarna som jobbar från de är 19-20 år. 

Nästa steg i samordningen är att lönekraven ska siffersättas, det vill säga att LO-styrelsen föreslår hur hög procentsatsen ska vara. Förslaget presenteras den 4 november.

I slutet av december ska alla förbund ha sagt sitt om förslaget. I och med dagens beslut är förbunden överens om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande.

Det vill säga industrin ska fortsätta sätta märket, taket för löneökningarna.