Psykisk ohälsa står för en allt större del av sjukfallen i Sverige. Måleribranschen är med all säkerhet inget undantag. 

Psykisk ohälsa är ett brett begrepp. Det kan handla om psykiska sjukdomar som det finns diagnos för, såsom panikångest, depression och personlighetsstörningar.

Det kan också vara problem som stör det psykiska måendet, såsom stress, oro och sömnbesvär. 

I arbetslivet används begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa, och där ingår depression, ångest, utmattningssyndrom och andra stressrelaterade besvär.

Den intervjun finns tyvärr inte med i tidningen. Det här är uppenbarligen så svåra saker för branschen att hantera att målaren är rädd att det skulle få negativa konsekvenser.

Helena Forsberg, redaktör Målarnas facktidning

Benämningen arbetsrelaterade psykisk ohälsa betyder inte att orsaken finns endast på arbetet. 

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt är det fortfarande svårt att prata om – och svårt att få hjälp. Kanske är det ännu mer tabubelagt på era arbetsplatser än andra? 

I det senaste numret av tidningen skriver jag om psykisk ohälsa mot bakgrund av Försäkringskassans nya rapport med aktuella siffror.

Jag hade också gjort en intervju med en målare som ville berätta om när hen gick in i väggen. Hen ville lyfta frågan om den psykiska arbetsmiljön.

Målaren sa till mig att vi måste prata om hur vi har det på jobbet och hur vi kan göra arbetsmiljön bättre. Det handlar inte bara om ställningar och kemikalier.

Den intervjun finns tyvärr inte med i tidningen. Det här är uppenbarligen så svåra saker för branschen att hantera att målaren är rädd att det skulle få negativa konsekvenser för hen i det fortsatta arbetslivet.

Jag har all respekt för hens beslut.

Jag vet att det i Målarnas organisation finns flera skyddsombud som tycker att frågan om den psykosociala arbetsmiljön är viktig.

Helena Forsberg, redaktör Målarnas facktidning

Jag tänker att det just därför finns ännu större anledning att så många som möjligt börjar prata om det här – och frågar.

Jag vet att det i Målarnas organisation finns flera skyddsombud som tycker att frågan om den psykosociala arbetsmiljön är viktig.

Jag har intervjuat Peter Göthberg, som är regionalt skyddsombud och ombudsman. Även Årets Nordsjölärling, som också är skyddsombud, jobbar stenhårt för att kollegorna ska må bra.

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Men vi har alla ett ansvar. Våga fråga din kollega hur den mår, och var beredd att höra det ärliga svaret. Ta hjälp av företagshälsovård och skyddsombud.

Jag är övertygad om att vi får anledning att återkomma till ämnet i en tidning längre fram.

Till dig som inte mår bra:

Om du mår dåligt ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Om det är något på jobbet som får dig att må dåligt kan du prata med en kollega eller ett skyddombud.

Mental ohälsa är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du kan känna dig ensam och utanför i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Du är inte ensam.

Vem ska jag prata med?

Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon i en telefon- eller chattjour. Där finns personer som är vana vid att lyssna och som kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare och börja må bättre.

Du kan vara helt anonym när du ringer.

Du kan till exempel kontakta:

  • Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.
  • Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
  • Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
  • Jourhavande präst nås via 112.
  • Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Källa: 1177.se