Psykisk ohälsa: ”Många gånger tar arbetsgivaren inte hänsyn”
Psykisk ohälsa. En av de allra vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro – och samtidigt fortfarande ett tabubelagt ämne som det pratas för lite om. Trots att arbetsgivaren ansvarar för den psykosociala arbetsmiljön slutar det ofta med att den som inte mår bra byter arbetsplats – utan att arbetsgivaren gör det den är skyldig till.
– Det är lättare för mig och en medlem med utsliten axel att stå på oss mot arbetsgivaren. De sköra individerna tål inte att dessutom få skit för att de ringt facket, säger Målarnas ombudsman Peter Göthberg.
(Bilden är tagen i ett annat sammanhang)
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro på den totala arbetsmarknaden. Enligt siffror från Försäkringskassan var 41,3 procent av alla pågående sjukfall relaterade till psykisk ohälsa under årets första kvartal.
Den stressrelaterade psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukskrivningarna med grund i psykiatrisk diagnos.
Risken för sjukskrivning stiger efter 50-årsåldern. För psykiatriska diagnoser är risken istället större i åldrarna 25–39 år.
Psykiatriska diagnoser leder också till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar. Detta visar Försäkringskassans nya rapport ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser”.
Enligt rapporten är sjukfrånvaron generellt högre inom byggbranschen, medan den psykiska ohälsan är störst inom till exempel vård- och omsorg.
Den som är fysiskt sjuk talar om vad som är fel, en psykiskt sjuk kan inte alltid be om hjälp.
I byggbranschen har stress däremot en avgörande inverkan på risken för fysiska olycksfall på arbetsplatserna. Det har Magnus Stenberg, vid Luleå tekniska universitet, visat med sin forskning.
Sedan våren 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).
Stress, dåligt arbetsklimat, otydligt ledarskap och brist på återhämtning kan leda till att människor blir sjuka, precis som fysiska faktorer i arbetsmiljön.
Föreskrifterna innebär att arbetsgivarna måste sätta mål för, ha kunskap om och hantera även arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
Peter Göthberg är ombudsman och arbetsmiljöansvarig i Målarnas avdelning 3 i västra Sverige.
Han sticker inte under stol med att det är svårt att hjälpa och stödja medlemmar som har psykisk ohälsa.
Det är också lättare för mig och en medlem med utsliten axel att stå på oss mot arbetsgivaren. De sköra individerna tål inte att dessutom få skit för att de ringt facket
– Den som är fysiskt sjuk talar om vad som är fel, en psykiskt sjuk kan inte alltid tala om vad som är fel och be om hjälp, säger han.
Hans erfarenhet är att personer med psykisk ohälsa inte har det lätt på arbetsmarknaden.
Många gånger tar arbetsgivaren inte hänsyn, och ställer samma krav som på andra anställda. Det är lättare att få acceptans för skadade knän eller utslitna axlar.
– Det är också lättare för mig och en medlem med utsliten axel att stå på oss mot arbetsgivaren. De sköra individerna tål inte att dessutom få skit för att de ringt facket, säger Peter Göthberg.
Han är kritiskt till OSA föreskriften, som han inte tycker är till mycket hjälp.
– Den ger inga direkta råd och innehåller inga sanktioner som kan användas som påtryckning på arbetsgivaren.
De här personerna behöver förutsägbarhet i arbetet. De behöver veta var de ska jobba, med vem, vilken typ av arbetsplats och en tätare dialog med arbetsledaren.
Enligt Peter Göthberg slutar det oftast med att den som inte mår bra byter arbetsplats – vilket kan vara det bästa för individen, men då behöver inte arbetsgivaren ta ansvar och göra det den är skyldig till.
– De här personerna behöver förutsägbarhet i arbetet. De behöver veta var de ska jobba, med vem, vilken typ av arbetsplats och en tätare dialog med arbetsledaren, säger Peter Göthberg.
Han tycker att psykisk ohälsa är en viktig fråga för facket att hjälpa sina medlemmar med, även om det inte kommer in så många ärenden.
Kanske finns det ett mörkertal – ämnet är ju fortfarande lite tabubelagt.
– Det handlar om förtroende. Samtidigt arbetar vi inte så mycket med psykisk ohälsa så det är svårt att bli duktig på det. Utbildning är bra, men en färskvara, så det är svårt att bli riktigt bra på det, säger Peter Göthberg.
Till dig som inte mår bra:
Om du mår dåligt ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.
Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Om det är något på jobbet som får dig att må dåligt kan du prata med en kollega eller ett skyddombud.
Mental ohälsa är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du kan känna dig ensam och utanför i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Du är inte ensam.
Vem ska jag prata med?
Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon i en telefon- eller chattjour. Där finns personer som är vana vid att lyssna och som kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare och börja må bättre.
Du kan vara helt anonym när du ringer.
Du kan till exempel kontakta:
- Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.
- Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
- Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
- Jourhavande präst nås via 112.
- Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Källa: 1177.se
