”Lärlingsutbildningen måste fungera”
"Utan kunniga och duktiga hantverkare kommer allmännyttan att få problem att hantera framtidens utmaningar. Därför borde det i upphandling av hantverk ställas krav på att företagen anställer lärlingar", skriver Målarnas förbundsordförande Mikael Johansson.
”Blott Sverige svenska krusbär har.” Så slutar en dikt från omkring 1850. Jag tycker den påminner om att vi har mycket att vara stolta över i vårt land och i våra yrken.
Målarna, som är det äldsta av de fackförbund som nu verkar i Sverige, har våra rötter i det skråväsende som hisoriskt reglerade hantverkens verksamhet – och inte minst då lärlingsutbildningen.
Det är ingen slump att vi sedan våra första kollektivavtal i slutet på 1800-talet har reglerat lärlingsutbildningens innehåll.
I arvet från skråtiden finns insikten om att inget företag, eller för den delen den fria marknaden, på egen hand kan stå upp för att garantera kvaliteten på yrkesutbildningen i en hel bransch.
Arbetsgivareföreningen Måleriföretagen har på senare tid prioriterat att sänka arbetsgivaravgifter, snarare än att stå upp för den lärlingsutbildning som skapar skickliga och stolta yrkesmän och -kvinnor.
Det är ingen slump att vi sedan våra första kollektivavtal i slutet på 1800-talet har reglerat lärlingsutbildningens innehåll.
Men de flesta företag vet hur viktigt det är med en fungerande lärlingsutbildning, som lever upp till målarskråets gamla valspråk ”skydda och försköna”.
Denna yrkesskicklighet är en förutsättning för att skapa lönsamma företag i vår bransch.
En annan sak vi har att vara stolta över är hur vi har reglerat hyresmarknaden. Det kanske låter självklart, men just rätten till en bostad är faktiskt en del av de mänskliga rättigheterna.
Likt krusbären i dikten finns det i Sverige en unik konstruktion på bostadsmarknaden, där vi tillsammans äger cirka hälften av alla hyreslägenheter genom de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen.
Dessa företag finns till för att möjliggöra att vi kan leva upp till alla människors rätt till en bostad, och skapades i en tid då det rådde bostadsbrist och bostadsmisär i vårt land.
Allmännyttan är en betydande beställare av hantverkstjänster, i synnerhet när det kommer till måleri. Målarna uppskattar att cirka 2 500–3 000 årsarbeten utförs i allmännyttan.
Allmännyttan – i likhet med alla fastighetsägare – står inför många utmaningar i framtiden; inte minst att möta framtidens underhållsbehov, och där även att göra detta på ett hållbart och klimatsmart sätt.
Inget företag kan på egen hand stå upp för att garantera kvaliteten på yrkesutbildningen.
Det är just i den utmaningen jag ser att vi och allmännyttan har flera gemensamma intressen.
Utan kunniga och duktiga hantverkare kommer allmännyttan att få problem med att kvalitativt kunna hantera framtidens utmaningar.
Att det i Sverige finns en välfungerande lärlingsutbildning är en förutsättning för att kunna köpa dessa tjänster.
Det vore därför både klokt och strategiskt hållbart, om allmännyttan i samband med upphandling av hantverk ställde krav på att de företag som vill utföra arbetet även anställer lärlingar.
En sådan kravställd upphandling har stöd i svensk lag, och skulle gynna inte bara allmännyttan och yrkesutbildningen, utan även ge företag som tar emot lärlingar förtur till jobb.
I Riksbyggen, där Målarna är delägare, har vi med framgång praktiserat detta koncept. Det bästa av allt är att alla blir vinnare med ett sådant upplägg.
