Fängslande renovering i Härnösand
Det råder brist på fängelseplatser i Sverige. För att råda bot på det byggs och planeras nya platser runt om i landet. Ett exempel är Härnösand där det gamla 1800-talsfängelset nu rustas upp för att klara 2020-talets kriminalvård.
Vi har träffat Husein Dekman, en av målarna som jobbar på bygget.
En av målarna på plats är Husein Dekman, 62 år. Han berättar att han är glad över att åter vara tillbaka i målaryrket. Efter en allvarlig trafikolycka var han tvungen att pausa arbetet som målare.
Planen är att det ska bli 94 boendeplatser på fängelset i Härnösand. Men det är inte bara platsbristen på landets fängelser som bygget förväntas lösa.
Även den stora arbetslösheten i regionen tros få lindring med det nygamla fängelset. Härnösand har den största arbetslösheten i hela Västernorrland och anstalten beräknas ge 80 nya arbetstillfällen när det står klart.
En av målarna på plats är Husein Dekman, 62 år. Han berättar att han är glad över att åter vara tillbaka i målaryrket. Efter en allvarlig trafikolycka var han tvungen att pausa arbetet som målare.
– Jag krockade med en älg och skadade min nacke, sedan var det en lång rehabiliteringstid, säger han.
Överbeläggningar på Kriminalvårdens häkten och anstalter gör att kriminalvården uppskattar att det krävs 2000 nya platser under en 10-årsperiod. Gamla fängelset i Härnösand är en av lösningarna.
Den ursprungliga planen var att fängelset skulle stå klart att tas i bruk i slutet av 2021. Så blev det inte. Nu är planen att slutbesiktning ska ske i mars 2022.
Men målaryrket var ändå inte långt borta. Under dessa år arbetade Husein Dekman bland annat som personlig assistent åt den kände konstnären Bengt Lindström.
– Jag tvättade hans penslar och körde honom dit han skulle.
I dag arbetar Husein Dekman på Njurunda måleri i Sundsvall, och har den senaste tiden alltså haft fängelset i Härnösand som arbetsplats. En arbetsplats som flera av dem som tidningen pratar med beskriver som ett projekt med speciella svårigheter.
– I och med att vi inte bygger nytt blir det tungjobbat, säger elektrikern Victor Björk från Assemblin Sundsvall och förklarar:
– Ett exempel är att det är svårt att sätta stegar, det är ju jättegamla väggar. Du ser betongväggarna här, det är bara puts, och sedan tegel direkt under, så det är svårt att få det att fästa ordentligt.
En av målarna på plats är Husein Dekman, 62 år. Han berättar att han är glad över att åter vara tillbaka i målaryrket. Efter en allvarlig trafikolycka var han tvungen att pausa arbetet som målare.
Ken Daly är ursprungligen från Irland. Han utbildade sig till elektriker i Tyskland och har sedan dess arbetat bland annat i Holland och Norge. Anledningen till att han hamnade i Härnösand är att frun är från staden.
Ken Daly, ledande montör från Kempes el Härnösand, instämmer:
– Det hade varit bättre att riva och sedan bygga nytt. En ränna tog det montörerna två veckor att få att fästa ordentligt.
– Det är ett speciellt bygge, ett gammalt hus och mycket ändringar längs vägen, förklarar Fredrik Hellgren.
– När vi började hade vi fyra-fem ritningar, nu har vi flera hundra, säger Ken Daly.
Nere i källaren finns en isoleringscell från 1800-talet kvar. En så kallad mörkercell med brits och latrinhål.
En av de upprustade cellerna.
Den ursprungliga planen var att fängelset skulle stå klart för inflyttning i slutet av 2021. Så blev det inte. Nu är planen att slutbesiktning ska ske i mars 2022.
Men det finns orosmoln. Det råder stor brist på bygg- och elmaterial, något som inte bara Kempes el i Härnösand har fått erfara den senaste tiden.
– Det gäller alla företag. När byggena drog igång efter den senaste pandemivågen har många projekt påbörjats, vilket har gjort att mycket material är slutsålt, och dessutom har vi svårt att få tag på elektriker, säger Ken Daly och tillägger att för tillfället saknas i materialväg sådant som el-centraler och robusta uttag som inte går att slå sönder, vilket krävs i ett fängelse.
– Vi gör det bästa vi kan, när vi har grejer kör vi på.
(Fler bilder under faktarutan)
Fakta fängelset Härnösand
Fängelset i Härnösand uppfördes 1859–1862.
Gemenskap ansågs vara orsaken till fortsatt brottslighet efter frigivningen, och isoleringen i ensamceller skulle gynna både disciplin, religionsundervisning och arbete. För att förhindra att fångarna kände igen varandra var de tvungna att bära ansiktsmask. Dessa skulle bäras så fort de lämnade cellerna.
Fängelset i Härnösand kallades ”Dufvan” efter kvarteret som det är placerat i. Det namnet gav också Kungliga Fångvårdsstyrelsen fängelset.
I början av 1900-talet gjordes en utbyggnad för att få plats för en sinnessjukavdelning. De 54 cellerna som fanns på fängelset räckte inte heller till, vilket resulterade i en länga med nya celler, en skola, en sjukavdelning och en ångpannebyggnad.
1921 avskaffades mörkercellerna (isoleringscellerna).
1945 togs cellstraffet bort och cellerna blev bostadsrum. Cellfönstren förstorades och kallades ”slöjterfönster”, namngivna efter justitieminister Karl Schlyter som ledde ett utredningsprogram för Kriminalvården.
År 2009 stängdes anstalten. Därefter har de gula stenbyggnaderna i utkanten av Härnösand fungerat som både vandrarhem och asylboende. Nu, drygt tio år senare, byggs det alltså för fullt för att byggnaderna åter ska fungera som fängelse.
Peab är huvudentreprenör på bygget, kontraktsumman ligger enligt Örnsköldsviks Allehanda på 157 miljoner kronor.
Källa: Kriminalvården, Örnsköldsviks Allehanda
I dag arbetar Husein Dekman på Njurunda måleri i Sundsvall, och har den senaste tiden alltså haft fängelset i Härnösand som arbetsplats. En arbetsplats som flera av dem som tidningen pratar med beskriver som ett projekt med speciella svårigheter.
Viktor Alexandersson från Assemblin har den senaste tiden haft fängelset i Härnösand som arbetsplats.
Ken Daly och Victor Björk är två av elektrikerna på bygget.
Ken Daly är ursprungligen från Irland. Han utbildade sig till elektriker i Tyskland och har sedan dess arbetat bland annat i Holland och Norge. Anledningen till att han hamnade i Härnösand är att frun är från staden.
Fängelset stängde 2009 och har sedan dess varit vandrarhem och asylboende. Nu ska det åter öppna igen.
Text: Anna Norling
Foto: Pär Olert
