Facket driver frågan ”Vem får vara målare?” hårt och hävdar att det är viktigt för att upprätthålla kompetens och lönenivåer i branschen.

Senast i raden att bli stämda är Örstigs måleri i Nyköping.

I höstas lämnade facket in en stämning mot Renmarks måleri i Örnsköldsvik och i januari mot Jobbax. I samtliga fall backas företagen upp av arbetsgivarorganisationen Måleriföretagen i Sverige.

Tidigare hölls huvudförhandlingen mellan Jobbax och Målareförbundet. Den domen har meddelats, vilket du kan läsa om här.

Stämningen mot Örstigs måleri var tvungen att lämnas in senast 30 november varför förbundet inte kunde avvakta Jobbax-domen. I den huvudförhandlingen kom Arbetsdomstolen fram till att Jobbax inte brutit mot kollektivavtalet. Hur förbundet kommer gå vidare med de stämningar som ligger återstår att se.

Tvistefrågan

De fyra årens anställning motsvarar tiden för lärlingsutbildningen, och eftersom den endast kan ske hos avtalsbundet företag enligt utbildningsavtalet menar förbundet att det är underförstått att det är vad som avses även i kollektivavtalet.

Det hänvisar också till hur parterna tidigare agerat som stöd för den tesen.

Brott mot kollektivavtal

Målareförbundet stämmer Måleriföretagen och Örstigs måleri i Nyköping för brott mot kollektivavtalet. Företaget har hängavtal sedan 2018.

Målareförbundet namnger 17 anställda som de anser inte är utbildade målare enligt de bestämmelser som finns i kollektivavtalets paragraf 2.

Förbundet och Måleriföretagen är överens om att en god och ändamålsenlig utbildning har avgörande betydelse för måleribranschens utveckling. Yrkesutbildningen sker enligt det utbildningsavtal parterna har.

Ackord beroende av kompetens

Målareförbundet skriver i sin stämningsansökan att det framgår av paragraf 2:s rubrik och placering i måleriavtalet att det också handlar om ett löneskydd.

För den enskilde arbetstagaren är förtjänsten per timme på̊ ackordsarbetet i hög grad beroende av arbetskamraternas yrkeskompetens.

När det gäller lärlingar finns regler i utbildningsavtalet som syftar till att neutralisera effekten av att arbetet tar längre tid om en lärling deltar i ackordet.

Paragraf 2

Facket hänvisar till paragraf 2 i måleriavtalet som fastslår att arbetare som har utlärlingsbetyg eller kan styrka att den arbetat som målare minst fyra år alternativt genom godkänt arbetsprov visar sin yrkeskompetens kan anställas som målare.

Den som inte uppfyller kraven kan företaget endast anställa i enlighet med utbildningsavtalet.

Styrkt genom arbete

Bolaget har haft möjlighet att låta de aktuella arbetstagarna styrka sin yrkeskompetens genom ett arbetsprov som godkänns av representanter för de lokala parterna.

Av stämningsansökan framgår att inget arbetsprov genomförts. I stället har företaget hävdat att deras yrkeskompetens är styrkt genom att de arbetat med måleriarbete minst fyra år hos företag som inte har måleriavtalet.

Att kompetensen kan styrkas på detta sätt har Måleriföretagen aldrig hävdat innan dessa tvister uppstod enligt Målareförbundet. Förbundet ser också att tvisterna uppstått i samband med att servicearbetaravtalet upphört att gälla.

Arbetsdomstolen har ännu inte satt datum för huvudförhandling.

Servicearbetaravtalet

Genom Servicearbetaravtalet, som förbundet och Måleriföretagen skrev under 1986, gjordes en möjlighet att frångå kravet på yrkeskompetens för enklare måleriarbeten.

I utbyte infördes fonden måleriutveckling, som sedan sades upp av Måleriföretagen 2011.

Eftersom lönenivåerna i servicearbetaravtalet var lägre började arbetsgivarna så småningom använda det även för andra måleriarbeten, vilket innebar att måleriavtalet lönedumpades menar facket.

Därför sade förbundet upp servicearbetaravtalet, som löpte ut 30 november 2020.