Staten sämst på att följa upp arbetsvillkor vid upphandling

Taxi, bygg och städ. Det är branscher som tidigare pekats ut som riskbranscher när det gäller dumpning av arbetsvillkor vid upphandling.

Sedan 2017 ska det offentliga, alltså kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag, ställa krav på arbetsvillkor vid upphandlingar när de anser att det behövs.

Villkoren gäller lön, semester och arbetstid.

Och det görs ofta, visar Upphandlingsmyndighetens färska enkät. Problemet är att kraven sällan följs upp. Färre än hälften av organisationerna kontrollerar att företagen håller vad de lovar.

– Utan uppföljning kan den upphandlande organisationen inte vara säker på att få det man avtalat om. När det gäller arbetsrättsliga villkor handlar det dessutom om att säkerställa att människor inte utnyttjas, säger Ellionor Triay Strömvall, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Genom att ställa krav som följs upp minskar risken för att skattepengar går till i värsta fall kriminella nätverk.

Leverantörer förväntar sig mer

Regionerna är bäst på att följa upp, följt av offentliga bolag. Sämst är statliga myndigheter.

Värt att notera är att de som vinner kontrakten, alltså leverantörerna, förväntar sig mer uppföljning än vad som görs i dag.

I Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät från 2022 var det bara två av tio leverantörer som uppgav att uppföljningen var tillräcklig.

– Genom att göra en sammanvägd bedömning om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och ställa krav som följs upp minskar risken för att skattepengar går till oseriösa företag och i värsta fall kriminella nätverk, säger Ellionor Triay Strömvall.

Artikeln har tidigare publicerats i Arbetet som tillsammans med Målarnas facktidning och sju andra titlar ingår i LO Mediehus.