Mikael Johansson: Vi är inte beredda att jobba för de villkor som ni erbjuder

Det blev som jag befarade, svaret på frågan vad som är en målare blev för svår att lösa i förhandlingarna.

Frågan är till synes enkel, vi vet ju alla att målare blir man först efter fullgjord lärlingsutbildning som i bästa fall avslutas med ett gesällprov. Klyftan mellan oss och Måleriföretagen är djupare än så när vi borrar i den, vilket blev uppenbart i turerna som ledde fram till att Målarna förlorade en dom i arbetsdomstolen i december 2022.

Utan att gå in på detaljer i domen så avvisade domstolen att man måste ha genomgått lärlingsutbildning för att anställas som målare. Avtalsförhandlingarna har inte fört oss närmare en lösning.

Arbetsgivarnas krav är att det enskilda företaget själva avgör vilken kompetens den som söker som målare skall ha. Något som vi uppfattar riskerar att helt slå ut lärlingsutbildningen.

Arbetskraft på sämre villkor

Bestämmelsen att personer som saknar yrkesutbildning bara kan anställas som lärlingar, har aldrig tidigare varit föremål för tvist. Detta är i sak inte konstigt då både vi och de flesta måleriföretag tillämpat avtalet på detta sätt ända sedan vi började kollektivavtalsreglera våra relationer i början på förra seklet.

Intressekonflikten blev uppenbar när Målarna började använda kravet på yrkesutbildning för att förhindra att underentreprenörer från företrädesvis forna Östeuropa anlitar arbetskraft på sämre villkor än de som följer av våra avtal.

Kravet på att de som anställs för att måla har yrkesutbildning är viktigt för att inte seriösa företag ska konkurreras ut från marknaden.

Kravet på att de som anställs för att måla har yrkesutbildning är såldes ett viktigt instrument för att förhindra att seriösa företag konkurreras ut från marknaden, och för att stävja den arbetslivskriminalitet som dessvärre brett ut sig i byggbranschen.

Minst lika viktigt är att upprätthålla en hög kvalité på vår svenska yrkesutbildning genom att serösa företag tar emot och utbildar lärlingar, för att säkerställa att det finns yrkesutbildade målare att anställa.

Jag har en viss förståelse för att seriösa företag tycker att de omgärdas av regler som inte behövs, men mitt svar har alltid varit detsamma; regleringarnas syfte är att komma åt den lilla grupp som inte sköter sig, för att kunna skydda våra medlemmar och se till att serösa företag kan konkurrera på lika villkor.

Mer än bara löner

En avtalsförhandling innehåller många frågor utöver att reglera löner och ersättningar. Våra krav är bland annat graviditetslön som ger gravida som inte kan jobba under slutet av en graviditet ett tillägg till föräldrapengen. Rätt för lärling att avlägga gesällprov innan uppsägning på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivarna har krav om bland annat förlängd provanställning, krav på begränsningar i arbetstidsförkortning och betald ledighet.

Om medlarna lyckas förmå parterna att ingå avtal, eller om vi är ute i strejk på fredag återstår att se.

I slutet på varje avtalsrörelse ställs frågan på sin spets när arbetsfreden för den kommande avtalsperioden skall slutregleras. Där vår yttersta konsekvens är att vi inte jobbar på de villkor arbetsgivarna erbjuder.

Arbetsgivarens yttersta konsekvens kan göras lika tydligt, ni får inte arbeta förrän ni går med på våra villkor.

Om de av medlingsinstitutet utsedda medlarna lyckas förmå parterna i måleribranschen att ingå avtal, eller om vi är ute i strejk på fredag – det återstår att se. En sak vet jag, det är att vår framgång beror på stödet från våra medlemmar.