Fackveteranen Stefan Andersson redo för pension – lämnar Målarna: ”Sitter i hjärtat på mig”
I Stefan Anderssons garage står en gammal Volvo P 1800 S. Den väntar på att han ska gå i pension från tjänsten som ombudsman för Målarnas avdelning 2 södra. ”Det är precis rätt tidpunkt för mig att lämna nu”, säger han.

”Som äldre har jag den fackliga historiken med mig på ett annat sätt”, säger Stefan Andersson.
Sportbilen i garaget hemma hos tidigare avdelningsordföranden och ombudsmannen Stefan Andersson i Ljungbyholm är av samma slag som Helgonet körde i den brittiska tv-serien från 1962. Den köpte han av en kollega för ganska många år sedan.
– Jag sa ”räkna ut vad du ska ha och ge mig ett pris för bilen. Det är ingen idé att vi sitter och förhandlar om någon tusenlapp hit eller dit.”
När kollegan återkom med priset fick Stefan Andersson andas i tre dagar innan han vågade berätta om dealen för sin fru. Men det var väl investerade pengar, tycker han fortfarande, även om bilen inte fått bensin på ett år nu.
Långt fackligt liv
Det är 18 år sedan Stefan Andersson valdes till ordförande för avdelning 2 i södra Sverige första gången. När han lämnar sitt arbetsrum för sista gången, den sista juli, kommer han just att ha fyllt 62.
Han kan se tillbaka på ett långt fackligt liv som började på 1970-talet, när han ännu gick på Målarskolan i Kalmar.
Då utsågs Stefan Andersson till klassens representant i en ungdomskommitté hos avdelningen han senare kom att leda. Då hette den avdelning 21 i Kalmar. Sedan skulle uppdragen för Målareförbundet bli fler och fler.

Älskade måleriyrket
Själv älskade han måleriyrket och hade aldrig sett sig bli vare sig ordförande eller ombudsman i förbundet. Men 1984 blev Stefan Andersson lokalt skyddsombud på Nybro Måleri, där han var anställd målare i över 20 år.
Två år senare blev han även mb-ombud, (medbestämmandeombud) och blev länken mellan målarna på arbetsplatsen och fackföreningen. Dåvarande ordföranden för avdelning 11 sydöstra kom några gånger och hälsade på på jobbet när han var nyvald.
– Jag minns att jag sa till honom: ”Kommer du nu igen?” Då svarade han att en av de viktigaste egenskaperna för att bli en respekterad och betrodd facklig representant är att man kan måla. ”Och det ser jag att du kan”.
Utbildat hundratals
Några år senare blev Stefan Andersson regionalt skyddsombud. Sedan dess har han suttit med i både förhandlingsdelegationer och i förbundsstyrelsen. Men arbetsmiljöfrågorna är den röda tråden genom hela hans engagemang.
Tillsammans med Måleriföretagen har Stefan Andersson utbildat mellan 400 och 500 skyddsombud och arbetsledare och varit arbetsmiljöansvarig i avdelningen. Många av arbetsmiljöfrågorna har varit de samma genom alla år.
– Vi diskuterar fortfarande stegar och bockar och den dåliga framkomligheten på byggena. Men nu är det också mycket fler frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Fokus på trakasserier
Fokuset har riktats mer mot frågor om psykosocial ohälsa och trakasserier på arbetsplatsen. För Stefan Andersson är det självklart att alla ska få älska vem de vill och bli respekterade oavsett ursprung. Men det har varit en jargong på många ställen som signalerat annat. Stefan Andersson har drivit flera ärenden om trakasserier.
– Det är tråkigt att det ska behöva vara så där ute på en del arbetsplatser, att folk inte fattar.
Det är ingen hemlighet att jag förespråkat Byggnads länge, även om jag älskar vårt förbund, Sveriges äldsta fackförbund.
Känner sig vemodig
Det känns vemodigt att sluta, men samtidigt känner han att det är rätt tid. På kongressen i augusti ska det fattas beslut om förbundets framtid. Om det ska bli en del av Byggnads eller leva kvar som Målareförbundet 2.0, som skulle innebära nedskärningar i organisationen.
– Det är ingen hemlighet att jag förespråkat Byggnads länge, även om jag älskar vårt förbund, Sveriges äldsta fackförbund. Det sitter i hjärtat på mig.
Om Stefan Andersson
Ålder: 61. Blir 62 år den 20 juli.
Bor: Ljungbyholm
Familj: Fru, tre söner, fem barnbarn.
Aktuell som: Blivande pensionär. Sista juli går han i pension från tjänsten som ombudsman för avdelning 2 i södra Sverige, där Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne län ingår. Sitter även i förbundsstyrelsen och har varit ordförande i avdelning 2.
Intressen: Jobba i trädgården, odla tomater, laga mat, samla på termosar.
Om att ha varit ungdoms- och lagledare i 23 år: Under hela mina söners uppväxt tränade jag deras fotbollslag och var därefter lagledare för seniorlaget. Det var min avkoppling på fritiden. När man står vid planen och skriker i gång laget är man en bra bit från jobbet.
Han ser att ett stort gemensamt byggförbund skulle ge målarna bättre genomslag. Och att verksamheten skulle bli tillgängligare över landet. Ett samgående med Byggnads har diskuterats flera gånger tidigare.
– Vi hade ganska långt gångna diskussioner åren 2006-2007. Men den gången var det Byggnads som hoppade av. Jag tror att vi kan visa oss och ta plats i Byggnads för vi är så pass duktiga.
Ska tanka sportbilen
I garaget har Stefan Andersson, förutom den gamla sportbilen, en termossamling på en lång hylla. Drygt 70 termosar från 1940 till 1980-tal i olika färger konkurrerar om utrymmet. De flesta är gamla militärtermosar av den typ han själv använde både i lumpen och på byggen på 1980-talet.
– De är gjorda i glas och gick ofta sönder när man cyklade till jobbet.
Vad som ska hända med samlingen har Stefan Andersson inte bestämt. Men snart blir det mer tid till att tänka på det – och till att odla tomater och bygga nytt växthus i trädgården. Snart ska även den gamla sportbilen tankas och tas ut på de småländska vägarna igen.
