Rådet till Målarna: Rekrytera bland utrikesfödda

Hur många av arbetarna i en viss bransch som är medlemmar i facket spelar stor roll för att minska de ”vita fläckarna” på arbetsmarknaden. Med vita fläckar menar Anders Kjellberg områden där det inte finns kollektivavtal. Han konstaterar att byggbranschen hör till dem som har störst vita fläckar, i varje fall om man tar med företagen där det visserligen finns kollektivavtal, men där facket har få eller inga medlemmar och därmed begränsade möjligheter att kontrollera att avtalen efterlevs. 

I sin Arena idé-rapport ”Kollektivtalens täckningsgrad och vita fläckar” presenterar han hur stor andel anställda som täcks av kollektivavtal uppdelat per bransch och företagsstorlek.

Varannan är inte med i facket

Andelen arbetare i byggverksamhet som är med i facket har sjunkit från 81 procent 2006 till 56 procent 2022. I kategorin ”byggverksamhet” räknas byggnadsarbetare, målare och bygg- och anläggningsarbetare in.

Då är bara dem som är folkbokförda i Sverige medräknade i statistiken. Lägger man till de utstationerade, de falska egenföretagarna och den svarta arbetskraften sjunker organisationsgraden ytterligare.  

– Då närmar vi oss att varannan arbetare inte är med i facket, säger Anders Kjellberg.   

Bättre information till utländsk arbetskraft

I rapporten listar han 69 åtgärdsförslag för att få fler företag att omfattas av den svenska modellen och minska arbetslivskriminaliteten.

Fler och bättre kontroller, skärpt lagstiftning, skärpta sanktioner, bättre samverkan mellan parter och myndigheter och bättre information till utländsk arbetskraft och arbetsgivare är några av förslagen.  

Anders Kjellbergs råd till Målarna och de övriga byggfacken är att särskilt satsa på att rekrytera medlemmar bland utrikesfödda arbetare. 

Vid byggentreprenader finns utstationerade arbetstagare som gör måleriarbeten. Målarna har berättat om hur arbetstagarna ibland tvingas till långa arbetspass som bryter mot arbetstidslagen och dygnsvilan. Vissa har tvingats lämna tillbaka delar av lönen, vilket gjort att lönebeskeden blivit missvisande. 

Görs inte tillräckligt

Ett stor orsak till problemen är just den sjunkande organisationsgraden. Det är inte bara svårt för facken att komma in på arbetsplatser där de saknar medlemmar. De får också in mindre medlemsavgifter. 

– Det ger mindre pengar till att anställa ombudsmän som kan kontrollera efterlevnaden av kollektivavtalen.  

Anders Kjellberg menar att det inte görs tillräckligt för att kontrollera efterlevnaden. 

– Det gäller alltså inte bara att minska de vita fläckarna. Färgen flagnar också på vissa håll.

Flera partsgemensamma försök har redan gjorts i byggbranschen för att få bukt med arbetslivskriminaliteten. 

Bra att samla resurserna

Målarna, Byggnads, Seko och Elektrikerna lämnade 2020 ”Forum för sund konkurrens”. Facken upplevde inte att Byggföretagen gjorde tillräckligt för att stoppa fusket. 

I avtalsrörelsen 2023 kom Byggnads och arbetsgivarna överens om den nya kontrollfunktionen Svensk byggkontroll.  Och bankerna  ställer nu vissa krav på byggföretagen. 

Att Målarna går upp i Byggnads tror Anders Kjellberg är ett steg i rätt riktning.

– Man samlar resurserna och kan bättre samordna sig. 

(I kategorin ”Byggverksamhet” ingår målare, byggnadsarbetare och bygg- och anläggningsarbetare)