• Bild: Pixabay (Bilden har inget samband med texten)

Vibrationsskador är nu den allra vanligaste arbetssjukdomen. Tre av tio anmälda arbetssjukdomar beror på vibrationer, visar en ny rapport från Afa Försäkring.

En ny rapport från Afa Försäkring visar att tre av tio anmälda arbetssjukdomar orsakas av vibrationsskador. Undersökningen är baserad på försäkringsbolagets siffror mellan åren 2014-2017. Statistiken gäller 460 ärenden, och innefattar personer mellan 20 och 65 år.

LÄS ÄVEN: Vibrationerna gav skador för livet – Alucrom tog inget ansvar

Vanligast är vibrationsskadorna inom bygg- och industribranschen, där många arbetar med maskiner som vibrerar eller slår kraftigt. Symptomen kommer ofta smygande efter en tids arbete. Ibland kan det ta många år innan man märker av skadorna – som sedan kan leda till livslånga problem som går ut över både arbetsförmåga och livskvalitet.

Symptomen innefattar ofta vita, domnande fingrar och händer, men även armarna kan drabbas. Händerna kan bli kraftlösa, och många drabbade vittnar enligt rapporten om ständig värk – som i sin tur leder till sömnproblem.

Finmotoriken kan försämras, vilket gör det svårt att arbeta med händerna, och vid kallt väder kan man helt förlora känseln i fingrar och händer.

LÄS ÄVEN: Projektet: Nollvision för vibrationsskador

Rapporten listar även de vanligaste arbetsverktygen som skapar vibrationsskador. Dessa är bilmaskin, mutterdragare, slipmaskin, tigersåg, vinkelslip, borrmaskin, skruvdragare och slagborrmaskin.

Författarna understryker dock att det i allmänhet inte är ett enskilt verktyg som orsakar skadorna – utan en kombination av olika maskiner och verktyg.

Rapportens resultat innebär att vibrationsskador nu gått om bullerskador som den vanligaste arbetssjukdomen. Ärendena med bullerskador har nämligen minskat till följd av lyckade förebyggande åtgärder.

Chris Smedbakken
christina.smedbakken@mittmedia.se


Hur undviker du vibrationsskador?

1. Använd inte mer kraft än vad som behövs, låt verktyget göra jobbet.

2. Variera arbetet mellan höger och vänster hand.

3. Undvik kraftigt böjda handleder.

4. Arbetsrotera mellan olika arbetsmoment.

5. Håll händerna varma och torra.

6. Ta pauser.

7. Undvik nikotin.

8. Gå på medicinska kontroller.


Vad ska arbetsgivaren göra?

1. Riskbedöma arbetsmoment.
2. Följa Arbetsmiljöverkets regler.
3. Utbilda i rätt arbetsteknik.
4. Erbjuda medicinska kontroller.
5. Erbjuda lämplig skyddsutrustning.

(Källa: Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro.)