Målareförbundets utredning visar att det finns löneskillnader mellan kvinnliga och manliga målare. Skillnaden är större i ackordet än vad den är på tidlönen.

Det man också kan se är att upp till 20 år är kvinnornas löner högre – sedan drar männen ifrån.

Kvinnor i ålderspannet 31-35 år tjänar 16 procent mindre på ackord än vad männen i samma åldersgrupp gör.

– Vi pratar om att vi är ett förbund som satsar på jämställdhet och vi har hållit fast vid att lönerna är i alla fall jämställda så det här blev en aha-upplevelse, säger Sofia Edström, förtroendevald i avdelning 5.

Hon hoppas att förbundet gör en uppföljande rapport för att ta reda på orsakerna.

Det är arbetsledare och chefer som delar ut projekten till målarna och projekten är olika lönsamma.

Sofia Edström, förtroendevald i avdelning 5

När nätverket Mira i avdelning 2 i södra Sverige fick veta detta väckte det funderingar om varför och hur det kan förändras.

– Vi vet inte men spånade om det kan bero på att de fött barn och kanske går ner i tid, om man som mamma stressar ner livet. Vi ser också att kvinnor slutar jobba på ackord, säger Elin Swartz.

– Vi funderade också på om de inte gått utbildningar och fått lära sig att mäta. Kan en utbildning riktad till tjejer vara en del av lösningen?

Den frågan tog nätverket med sig när de ringde runt till kvinnliga medlemmar för att höra hur de har det på jobbet.

– Vi fyllde de 29 platserna bara från oss i avdelning 2. Vi hade pratat om att ringa avdelning 3 och 4 men det hann vi inte, säger Elin Swartz.

Utbildningen planeras till hösten och kommer att vara en extra utöver de regionen kör en till två gånger om året.

Sofia Edström i talarstolen

Sofia Edström

Elin Swartz

Elin Swartz

Sofia Edström tror att löneskillnaderna handlar om att människor har med sig fördomar och normer om vilka egenskaper kvinnor och män besitter. 

– Det är arbetsledare och chefer som delar ut projekten till målarna och projekten är olika lönsamma. Om de tänker att nåt är tyngre eller att där behövs stora starka karlar så delas de ut till män i större utsträckning. Man borde fokusera mer på hjälpmedel och arbetsrotation istället, säger Sofia Edström.

Är det ett projekt med tunga arbetsmoment som slipning – fram med ordentliga slipgiraffer, slipning och spackling av tak fram med mer hjälpmedel.

Man kan kanske sprutspackla istället för att göra det för hand. Är det rena arbetsplatser finns det kärror att dra materialet på eller hjul att sätta under hinken och man kan välja mindre hinkar.

– Ofta fokuserar man på fel saker. En arbetsledare förklarade att den här kvinnliga målaren är så kort så det går inte att placera henne på det här projektet. Men det är ju bara att skicka dit en högre bock, säger Sofia Edström och fortsätter:

En arbetsledare förklarade att den här kvinnliga målaren är så kort så det går inte att placera henne på det här projektet. Men det är ju bara att skicka dit en högre bock.

Sofia Edström, förtroendevald i avdelning 5

– Det ledde till funderingar att vi kanske borde köpa in bockar som är högre och lättare för alla.

När det kommer in människor med en annan norm, i en bransch som sett lika ut länge, och efterfrågar saker kan det ses som besvärligt – men sedan kan man också upptäcka att även andra kan dra nytta av förändringen och utvecklingen. 

Att kvinnor ofta blir satta på projekt med mycket kundkontakt, till exempel hemma hos privatpersoner där man behöver vara social och finkänslig mot kunden, har Sofia Edström lagt märke till.

Målaren behöver ta hänsyn till de som bor där och möbler står i vägen, vilket påverkar hur snabbt och smidigt jobbet kan göras.

Att kvinnorna tappar i ackordet efter 30 kan ha att göra med att man skaffar barn och samhällets normer är att kvinnor vabbar eller är föräldraledig i större utsträckning.

– De stora projekten får man kanske då inte ta ansvar för om man är borta mycket, säger Sofia Edström.

Väljer man som kvinna att bli målare så är det ett ställningstagande.

Sofia Edström, förtroendevald i avdelning 5

Hon tror att mycket också beror på vilken inställning kvinnorna själva har.

När hon pratat med medlemmar och frågat vad de vill ha på sin arbetsplats så är det i större utsträckning viktigt för kvinnorna att de trivs med arbetsuppgifterna och kollegorna.

Medan männen är mer intresserade av att jobbet är välbetalt.

Det man också kan se i rapporten är att upp till 20 år är kvinnornas löner istället högre.

Sofia Edström jobbar med skolinformation och hon är inte förvånad. Hennes erfarenhet är att kvinnliga elever och lärlingar tenderar att vara mer intresserade.

– Väljer man som kvinna att bli målare så är det ett ställningstagande. De är intresserade, vill lära sig så mycket som möjligt och vara så duktiga de kan. Medan de unga männen ibland kan vara trötta efter skolan. 

Vad säger fack och arbetsgivare?

Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är inte acceptabelt. Det är Målarna och Måleriföretagen överens om.

Måleriföretagens ordförande Johan Trygg menar att organisationen ständigt jobbar för en jämställd lönebildning.

Målarnas ordförande Mikael Johansson säger att förbundet sedan 2015 mätt den oförklarliga löneskillnaden – det vill säga när alla faktorer som kan förklara skillnaden är bortrensat utom kön.

Det man sett är att kvinnors löner legat mellan 97-98 procent utav männens löner. Det har rört sig tiondelar men åt rätt håll.

– 2020 är första året vi ser att tjejerna tappar, fortfarande tiondelar. Första gången det går åt fel håll är när vi inte haft ett centralt avtal som sätter igång det jobb som sker på alla arbetsplatser i och med utläggningsförhandlingarna när avdelningarna går igenom och tittar så alla får den lön de ska ha, säger Mikael Johansson.

– Ackord kan slå olika och då är inte löneskillnaden oförklarlig men tjejerna sätter fingret på något. Är det så att tjejer sätts på mindre gynnsamma objekt – då förekommer strukturell diskriminering. Det här måste vi titta närmare på, säger Mikael Johansson.
 
Johan Trygg är förutom ordförande i arbetsgivareorganisationen Måleriföretagen i Sverige AB även vd för Sandå Sverige. Han berättar hur de jobbar i koncernen för att alla medarbetare ska behandlas lika med respekt.

– Vi utför årliga lönekartläggningar, undersöker arbetsmiljön, utbildar oss kontinuerligt och arbetar aktivt för att öka medvetenheten internt, säger Johan Trygg och fortsätter:

– I Sandås arbetsmiljökommitté har vi tillsammans tagit fram en jämlikhetsdokumentation som beskriver hur vi arbetar idag och vad vi bör göra annorlunda för att ytterligare förebygga diskriminering.

Bild: Roman Manchenko/Shutterstock