Elin kämpade för att bli gravid – kemikalier i jobbet gör henne utsatt

Det är mörk höst. Lördag morgon. I ett hus på landet i Småland går Elin Blomqvist, 29, trött in i badrummet. Hon rotar fram ett graviditetstest. Igen. 

I åratal har hon testat, åtminstone varannan månad. I början hoppfullt, nu mest på rutin. Svaret är alltid det samma. Negativt. Hon river upp förpackningen och kissar på stickan. 

Att kemikalier och giftiga ämnen kan påverka våra möjligheter att få barn är känt sedan länge. 

Totalt klassas drygt 800 ämnen som reproduktionsstörande av EU, vilket innebär att de antingen kan påverka möjligheterna att få barn, fertiliteten, eller ge fosterskador.  

För Arbetets räkning har Kemikalieinspektionen tagit fram uppgifter om hur vanliga dessa är i Sverige. Det visar sig att det under 2022 användes 164 reproduktionsstörande kemikalier i större mängd än ett ton på svenska arbetsplatser. 

De vanligaste reproduktionsstörande ämnena är bränslen och olika lösningsmedel.  

Det är företagen som importerar eller tillverkar kemikalierna som ska rapportera dem i Kemikalieinspektionens produktregister. Därför sticker tillverkare av bränslen, kemikalier och stål ut i statistiken. 

Forskare: ”Det finns väldigt lite kunskap”

Men även partihandlare rapporterar många ämnen och om dessa sedan säljs vidare till bilverkstäder, frisörer eller målerier framgår inte av statistiken.  

Det går därmed inte att säga exakt hur många som verkligen exponeras för reproduktionsstörande kemikalier och i vilka yrken det sker.  

– När det gäller riskerna med de här ämnena vet man en del. Men när det gäller hur de används i arbetslivet i olika yrken, hur arbetsmiljön påverkar fertiliteten, finns det väldigt lite kunskap, säger Lars Rylander, professor vid avdelningen för miljö- och arbetsmedicin vid Lunds universitet. 

Han arbetar just nu med ett dansk-svenskt forskningsprojekt om ofrivillig barnlöshet där 5 000 par ska ingå. Genom att kombinera frågeformulär och biologiska prover ska forskarna bland annat titta på om det finns samband mellan olika nivåer av ämnen i kroppen, yrke, och barnlöshet.  

Om jobbet skulle kunna vara en bidragande orsak till barnlösheten, är något Elin Blomqvist funderat mycket över under de sex år hon försökt bli gravid.  

”De har inte hittat något fel på mig eller min sambo.”

Negativa graviditetstest har följt efter ägglossningstest, scheman, utredningar och behandling på fertilitetsklinik. 

– De har ju inte hittat något fel på mig eller min sambo. Kanske har vi bara haft väldig otur, men det är klart att man undrar varför, säger hon. 

–  Jag har tänkt på det många gånger i många år. Ska jag byta jobb? Är det för stressigt? Är det produkterna som vi jobbar med som kanske stör? Samtidigt trivs jag jättebra som målare, och kan verkligen inte se mig jobba med något annat.  

Både lösningsmedel och pigment i färger kan vara reproduktionsstörande. Att det skulle kunna påverka målares fertilitet, är en fråga som lyftes på Målarnas kongress i höstas. 

I en motion föreslog avdelning 2 Södra, att facket skulle undersöka hur vanligt det är med ofrivillig barnlöshet bland medlemmarna och vilka fertilitetsrisker som finns i arbetsmiljön. 

Elin Swartz är regionalt skyddsombud, och en av dem som skrev motionen. Hon tror att ofrivillig barnlöshet kan drabba målare oftare än andra, även om det inte finns någon forskning som visar det.  

– Att man har problem att skaffa barn är ett känsligt område som man kanske inte tänker att det beror på jobbet i första hand, men när jag som regionalt skyddsombud pratar med folk och kommer in på djupare frågor är det fler och fler som tar upp det, säger hon. 

Buller och tungt arbete påverkar fertiliteten

Inte bara kemikalier, utan även stress, tungt fysiskt arbete, mycket stående, buller och vibrationer är faktorer i arbetsmiljön som kan påverka antingen möjligheterna att bli gravid eller fostrets utveckling.  

Dessutom spelar ålder och levnadsvanor in, liksom en mängd ämnen och kemikalier som vi utsätts för i vår vardag.  

Att det är en komplex fråga gör dock inte behovet av att undersöka kemikalier på jobbet och att koppla fertilitetsfrågan till arbetsmiljön mindre, säger Elin Swartz.  

– De finns överallt de här ämnena, men det betyder ju bara att vi exponeras ännu mer när vi har det i jobbet också.  

Elin Swartz säger att många har dålig koll på riskerna och uppmanar alla att läsa produktsäkerhetsbladen till färger och kemikalier. Där står det vilka risker som finns och hur man ska skydda sig. Men det går inte att kontrollera allt.  

– Varningarna som finns i produktsäkerhetsbladen är ju varningar de kommit fram till nu, men vad finns i de gamla färgerna vi står och skrapar bort? Vi har ingen aning om vilken färg det är och vad som stod i det produktdatabladet, säger Elin Swartz. 

Bly, som är ett mycket giftigt ämne, kan till exempel finnas i äldre målarfärger. 

Även män påverkas av kemikalierna

Kunskaperna om reproduktionsstörande ämnen utvecklas också. Forskning om vilka kemikalier som kan orsaka cancer har funnits länge, om de också är reproduktionsstörande är en nyare fråga, säger Jenny Selander, forskare och chef för den arbetsmedicinska enheten vid Karolinska institutet. 

– Allt är tyvärr inte undersökt. Det behöver göras mycket mer studier på olika kemikalier och partiklar ur det här perspektivet, både när det gäller den gravida kvinnan, och kvinnan innan hon blir gravid, men faktiskt också pappan i många fall.  

Jenny Selander forskar om risker i arbetslivet för gravida ur olika perspektiv. Tidigare projekt har handlat om buller och vibrationers inverkan, och inom kort kommer också resultaten från en studie om kemikalier.  

Fokus för tidigare forskning ligger ofta på just gravida. Det finns också särskilda föreskrifter om gravida i arbetslivet som anger att risker ska bedömas och att visst arbete inte får förekomma.  

Men det finns inga föreskrifter som skyddar den som vill bli gravid, eller män som värnar om sin fertilitet.  

När hon får frågan om man bör fundera över vad man jobbar med om man försöker få barn, tvekar först Jenny Selander. 

– Ja, för egen del kan det faktiskt vara vettigt, men ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att vi skyddar alla. Vi ska ha en tillräckligt bra och säker arbetsmiljö, säger hon sedan.  

Reglerna gäller bara gravida – inte den som vill ha barn

Kända risker man kan försöka undvika är till exempel arbete med bly, men också cytostatika i cancervården och narkosgaser. Liksom olika lösningsmedel och kolmonoxid. 

De särskilda föreskrifterna för gravida gäller från att arbetsgivaren får kännedom om graviditeten. Men fostret utvecklas mycket redan under de första veckorna då många kanske inte ens vet om att de är gravida, eller i alla fall inte vill berätta på jobbet.  

– Det är ett problem att många berättar så sent för arbetsgivaren. Jag förstår att det kan vara jobbigt, men man bör berätta så snart man kan, särskilt om det kan finnas risker på jobbet, säger Jenny Selander.  

Elin Blomqvist har längtat länge efter att få en graviditet att berätta om.  

I badrummet, i villan på landet denna lördagsmorgon i oktober vänder hon blicken ner mot provstickan. Redo att hantera besvikelsen, som alltid. 

Då ser hon det – ett plus!  

”Vi bröt ihop och bara grät”

Chockad ropar hon på sambon. Och jo då, han ser det också. Tillsammans stirrar de på stickan. Läser instruktionerna till testet igen, trots att de kan dem utantill. Plus betyder gravid.  

– Vi bröt ihop och bara grät båda två. Det var så ofattbart. 

På måndagen efter köpte de ett nytt test. Det var också positivt. Några månader senare har de sett ett litet sprattlande knytte med ett tickande hjärta på ultraljud. Allt ser bra ut.  

Elin Blomqvist berättade om graviditeten för sin chef bara en vecka senare. Hon försöker nu ha stenkoll på produktsäkerhetsbladen och har hittat flera färger som hon inte längre jobbar med.   

– Men det är svårt. Det är krångliga ord i säkerhetsbladen och mycket att hålla koll på.  

Hon skyddar sig också med täckande kläder, handskar och mask på jobbet.  

I mitten av sommaren beräknas barnet komma. Då ska äntligen sex år av väntan vara över. 

– Jag hade alltid tänkt att jag skulle få barn innan jag fyllde 25. Nu närmar jag mig 30. Men det viktiga är att det äntligen är på väg.   

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Målarnas facktidning och sex andra titlar ingår i LO Mediehus.