Att målare är en yrkestitel har fack och arbetsgivarorganisationen gemensam syn på, i alla fall utifrån det utbildningsavtal och kollektivavtal som finns.

Enligt vad förbundet skriver i sin stämningsansökan har det och Måleriföretagen historiskt varit överens om att endast arbetstagare med yrkeskompetens enligt paragraf 2 kan arbeta som målare. Och att de fyra åren avser arbete på ett företag med kollektivavtal för måleriyrket.

Den här tvisten, där Måleriföretagen anser att yrkeskompetens kan styrkas genom fyra års arbete hos företag som inte är avtalsbundna, har samband med att servicearbetaravtalet upphörde påpekar förbundet i sin stämningsansökan.

Vad var servicearbetaravtalet?

Genom Servicearbetaravtalet, som förbundet och Måleriföretagen skrev under 1986, gjordes en möjlighet att frångå kravet på yrkeskompetens för enklare måleriarbeten.

I utbyte infördes fonden måleriutveckling, som sedan sades upp av Måleriföretagen 2011.

Eftersom lönenivåerna i servicearbetaravtalet var lägre började arbetsgivarna så småningom använda det även för andra måleriarbeten, vilket innebar att måleriavtalet lönedumpades menar facket.

Därför sade förbundet upp servicearbetaravtalet, som löpte ut 30 november 2020.

Facket kräver skadestånd

Enligt paragraf 2 i kollektivavtalet för måleriyrket ska målare kunna visa yrkeskompetens genom utlärningsbetyg eller genom bevis om att ha arbetat som målare minst fyra år. De åren motsvarar en genomgången lärlingsutbildning.

Yrkeskompetens kan också styrkas genom ett arbetsprov som godkänns av representanter för de lokala parterna.

De två anställda på Jobbax uppfyller inget av dessa krav på yrkeskompetens. Trots det har arbetstagarna på uppdrag av företaget utfört måleriarbete.

Därmed bryter Jobbax mot kollektivavtalet, som de är bundna av sedan 1 mars 2021, och är skyldiga att betala skadestånd på 200 000 kronor till Målareförbundet.

Det skriver förbundsjurist Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd, som företräder facket.

Lägre lön för målarna

Genom tre räkneexempel visar också förbundet vad som händer med ackordslönen för den enskilde arbetstagaren som jobbar med en kollega som inte är utlärd och inte heller lärling.

I utbildningsavtalet finns regler som neutraliserar effekten av att arbetet tar längre tid om en lärling deltar i ackordet.  

Det löneskyddet innebär i räkneexemplet att det skiljer endast 3,53 kronor i timmen på överskottet om två utlärda målare respektive en utlärd och en lärling gör jobbet.

Om en utlärd målare gör jobbet tillsammans med en person som inte är yrkesutbildad men inte heller lärling skiljer överskottet 57,69 kronor per timme.

Avtal ska säkra utbildning

I stämningen hänvisar förbundsjurist Annett Olofsson också till parternas gemensamma utbildningsavtal. Där står att en god och ändamålsenlig utbildning är av avgörande betydelse för måleribranschens utveckling.

Syftet med utbildningen är att säkerställa branschens kompetensförsörjning och ge lärlingen en bred yrkeskunskap som ger företagen möjlighet att möta marknadens behov.

Parterna har också tillsammans Måleribranschens yrkesnämnd.